Giganternas duell i dockhemmet

Publicerad 2015-05-27

Ibsens och Strindbergs kvinnosyn ställs mot varandra

Anders Sahlman och Disa Wiel-Svensson i "Ett dockhem" på Improvisation & Co i Stockholm. Foto: Studio Enigma

TEATER I Strindbergs Giftas, som kom ut några år efter Ibsens Ett dockhem, finns en novell med samma titel. Där möter vi Vilhelm och Gurli, lyckligt förälskade tills den pryda Ottilia dyker upp och sätter vad Vilhelm anser vara griller i sin hustrus huvud.

Gurli skickar Ibsens pjäs till sin man, som i korta paragrafer avfärdar den. Därefter gör han Gurli svartsjuk genom att söka förföra Ottilia, varefter givetvis hans fru inser vilken dum liten ekorre hon har varit och den strindbergska könsmaktsordningen kan återupprättas.

Studio Enigma spelar nu på Improvisation & Co i Stockholm en nedbantad version av Ibsens pjäs, följt av en dramatisering av Strindbergs novell. Ibsens för sin tid radikala kvinnosyn ställs mot Strindbergs reaktionära. Ibsens drama må vara aktuellt i princip, men mannen, Torvald, framstår även i fullskaliga uppsättningar i dag som något av en parodi. Strindbergs män må vara chauvinister, men är som litterära figurer så mycket mer levande.

De tre skådespelarna, Disa Wiel-Svensson, Anders Sahlman och Emelie Ulfeby, är dessvärre ganska ojämna, delvis beroende på att regin (Håkan Järund & Christo Burman) inte riktigt bestämt sig för hur framför allt Nora ska spelas. Lojaliteten med rollen skaver, därmed minskar trovärdigheten i hennes utveckling från söt liten lärka till självständig kvinna.

Bearbetningen är dock effektiv och de knappa 90 minuterna ger en inblick i inte bara dåtidens könskrig, utan också dåtidens författarkonkurrens.

Teater

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln