”Jag borde gå på rehabmöten för såna som jag!”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-30
Saida, 30, köper flera av samma plagg i olika färger
Saida Musa, 30, köper samma plagg i flera uppsättningar – men i olika färger.
– Jag vill ändra mig. Jag borde gå på rehabmöten för sådana som jag, säger hon och skrattar.
När Saida Musa ser samlingen dubbletter och tripletter utropar hon ”jag skäms”.
På sängen ligger tre linnen av samma märke – i vitt, svart och beige. Där ligger två par likadana stövlar – svarta och bruna.
– När jag går in i en affär så jag tänker jag inte ”nu ska jag köpa tre likadana plagg”. Det blir bara så. Jag bryr mig inte om märket, jag vill bara att det ska vara praktiskt och att man kan använda dem vid olika tillfällen.
Tjejen som en gång drömde om att bli sömmerska och designer köper bara basplaggen och aldrig det lilla extra. Hon tycker att det är tråkigt att shoppa. Ibland låter hon sin shoppinggalna lillasyster handla kläder åt henne. Saidas enformiga klädsel ställer till problem – när hon ska gå på fest vet hon inte vad hon ska ha på sig.
– Titta här. För tre år sedan köpte jag två likadana kjolar i olika färg – och i det ena paret sitter prislappen fortfarande kvar. Jag skulle behöva en personal shopper som bara ger mig kläder att prova.
”Du ser likadan ut”
Saidas syster tycker att hon är supertråkig och säger ”du ser alltid likadan ut, kan du ändra stil?”.
– Det är en sjukdom. Jag är inte glad över att ”nu har jag köpt samma sak tre gånger”.
Vad skulle kunna bryta det här mönstret?
– Jag skulle behöva shoppa med någon som har ett fruktansvärt tålamod. Min syster har försökt, men gett upp. Hon säger ”du hittar ändå ingenting”. Jag har oftast en bild av det jag vill ha i huvudet, den ska vara figursydd och gå till knäna och så vidare, men jag hittar aldrig det jag söker.
Delar av sin shoppingstrategi tillämpar hon även på sina söner – Joshua, 5, och Leon, 3 år. Hon köper likadana kläder till dem, fast i olika färger och storlekar.
Om ett år, vad har hänt då?
– Förhoppningsvis ett mirakel, annars ingenting. Gud så trist!
Erik Olkiewicz