”Jag känner mig som en fågelskrämma i mönstrat”

Helena, 37, har bara jeans och bomullstoppar

Om Helena Forss, 37, råkar ha på sig något annat än jeans, gympaskor och en bomullstopp frågar folk om hon ska på fest.

– Jag är totalt hopplös vad gäller klädinköp!

Helena Forss säger att hon är ”för feg” för att köpa färgglada eller mönstrade kläder.

– Om jag har på mig mönstrat känner jag mig som en fågelskrämma. Jag köpte en färgglad halsduk i somras och jag står varje dag och funderar på vad jag ska använda den till. Det skulle säkert passa till svart men då kanske den syns för mycket.

Kommer aldrig användas

I somras övertalade hennes sambo henne att köpa en mönstrad klänning. Han betonade hur fin hon var i den och på bröllopet fick hon komplimanger.

– Jag tycker den ser hemsk ut. Nu vet jag att den kommer hänga i garderoben och kanske aldrig användas igen.

Innan Helena ska attackera klädaffärerna är hon alltid lika optimistisk. Hon går igenom garderoben. Hon ser att hon behöver skjortor, kanske finare byxor.

– Jag går i alla butiker utom H&M. Jag hittar mycket som är fint. Den inre rösten säger ”köp, du behöver den”. Den andra säger: ”Nej, det passar du inte i” eller ”Nej, det finns inget tillfälle när du skulle ha det”. Fastän jag vet att jag skulle behöva det! Skulle jag välja att köpa väljer jag bort den färgglada och tar den i svart. Jag är verkligen hopplös.

Behöver spark i baken

Ibland följer hennes sambo eller någon tjejkompis med.

– Jag kan hitta ett plagg och de säger ”den är jättesnygg, klart du ska köpa den”. Då börjar min inre röst säga ”nej vad ska du med den till”. Det får mina kompisar att ruska på huvudet. Jag vet hur dum jag är som inte köper alla de plagg som jag vill ha. Jag vet inte om det är att jag är rädd för att synas. Innerst inne vill jag ju ha just de plaggen.

Det lyser H&M om Helena Forss garderob för det är där hon till slut hamnar.

Vad skulle få dig att överge den här strategin?

– En spark i baken? Jag vet inte.

Har du försökt bryta mönstret på allvar?

– Ja. Jag har köpt kläder med färg. Efter ett par användningar hamnar de längst in i garderoben. Min äldsta dotter, som är 20, brukar få kläderna.

Framtiden?

– Jag kör väl på i samma spår. Jag jobbade tidigare inom omsorgen och där klär man inte upp sig. Där är det jeans och toppar. Skulle jag arbeta i ett kontorslandskap då blir det förändring.

Erik Olkiewicz