Stig Larsson guidar läsaren till Stig Larsson
Allt från Metoo-rörelsen till intima samtal med Jan Myrdal
Publicerad 2024-05-21
Stig Larsson skulle egentligen skriva en bok om svenska deckare.
Deckarundret gav svensk litteratur (läs: svenska förlag) råg i ryggen och Stig Larsson skulle ge sin syn på saken. Men så blev det inte. I stället ger han nu, fyra år efter att han sökte förskott för deckarboken, ut essäsamlingen ”Högt och lågt”.
Mot slutet av 2000-talet riktades sökarljuset inåt och 2012 gav han ut självbiografin ”När det känns att det håller på ta slut”. Med sin nya bok fortsätter Stig Larsson sin introspektion.
Genom direkt dialog med läsaren avhandlar Stig Larsson vitt skilda ämnen som Metoo-rörelsen, samtal med Jan Myrdal om intimitet på äldre dagar och en reflektion över samhällets utveckling med hjälp av den tyske filosofen Immanuel Kants läror.
Vi får också veta att Larsson en gång i tiden blev förvarnad av Lars von Trier om att han skulle bete sig som ett svin på en presskonferens.
Larssons tio i topp-lista på svenska deckare dyker också upp.
Som titeln talar om: Högt och lågt.
Upplägget påminner starkt om de böcker som vännen och Svenska Akademien-ledamoten Horace Engdahl skriver. Den omedelbara skillnaden är att Stig Larsson varit en del av konsten, inte enkom observatör av den.
Jaget är centralt och läsaren ledsagas av ciceronen Larsson.
”Det händer att jag ställer er frågor som har så självklara svar att det närapå känns provocerande att ställa dem. Men det är bara för att jag misstänker att ni inte har gett just den frågan så särskilt mycket eftertanke”, skriver han.
På senare tid har mycket sagts om Stig Larssons ställning i svensk kultur just nu. I ”Söndagsintervjun” i P1 slog programledaren Martin Wicklin fast att tiden sprungit ifrån Stig Larsson.
Ändå är han ständigt aktuell, så fort han lämnar ifrån sig ett manus.
”Högt och lågt” vilar på det kärnvirke som utgör Stig Larssons värv, från romandebuten 1979 till och med slutet av poesiproduktionen runt mitten av 90-talet.
Det är svårt att undgå frestelsen att läsa vad författaren till ”Autisterna” och ”Nyår” har att säga om ”den konstnärliga energin”.
Att Stig Larsson var på väg nedåt i sitt skrivande medgav han redan 1993, i en intervju med en norsk tidskrift. Han sa att det var som när arbetarna i en gruva inser att guldet i ådran sinar.
Det känns som att det håller på att ta slut.
Men när Stig Larsson nu återgår till gruvan finner han en annan sällsynt ädelmetall: vishet.
Larsson slår fast att skrivandet måste överraska, såväl läsaren som författaren själv. Det handlar om en standard som måste mötas.
Med tiden har han nu omvärderat sina krav på det han ger ut.
Hade han inte gjort det så hade ”Högt och lågt” förmodligen aldrig sett dagens ljus.
