”Vi pratade om megabutiken som om Messias flyttat in”

Terri Herrera Eriksson om hur vi hobby-shoppar allt mer

Det där med hobbies är ett fascinerade fenomen.

Spontant tänker jag på frimärkssamlingar, hundutställningar och tävlingsdans. Fast med tiden har det skett en betydelseförskjutning. Från frimärken till inredning. Från fönade pudlar till svenska folkets hobby nummer ett: shopping.

Vi shoppar för att koppla av, shoppar för att känna oss älskade, shoppar för att ha kul med våra kompisar. Numera handlar vi till och med för att känna oss duktiga: ekoshoppingen växer lavinartat.

När ett stort Coop Forum öppnade i vårt bostadsområde för ett par veckor sen började föräldrar på skolan och dagis snacka om megabutiken som om Messias flyttat in i rondellen.

– Har du sett?

– Ja, jag har sett!

– Jag ska dit i helgen, har redan skaffat barnvakt för att kunna njuta.

– Ja och ekoutbudet ska vara helt fantastiskt.

– Vi köpte en ekologisk getost från Jämtland som var gudomlig! Jag ska ta en sväng förbi ikväll för att se om den är kvar. Helt gudomlig! Verkligen!

(BoBo:s; Borgerliga Bohemer träffas och trivs.)

I den stora köpfestens kölvatten har gruppen köpstopparna dykt upp. De kör med vita veckor, vita månader eller år. Fast nu handlar det inte om vin, utan om tubtoppar och fondtapeter. Själv imponeras jag av nytänkandet och engagemanget. Bara en fråga: Om man vill att folk ska sluta handla – varför skriver man en bok om det? Ska jag köpa boken eller inte för att vara en rättrogen shoppstoppare? Jag är förvirrad.