Frankrike skrev en saga under OS-invigningen
För algerierna måste Seine varit som en gravplats
Sport i all ära, men OS-invigningen har aldrig handlat om idrottare utan om nationernas historieskrivning. Värdstaden Paris var inget undantag. Varje nation gör sitt bästa för att sälja in sin usp, som det heter på marknadsföringsspråk. Men ironiskt nog kan det få tvärtomeffekt. Vad länderna väljer att framhäva kan många gånger blotta vad de försöker dölja.
Frankrike gick ut hårt med tema ”frihet och revolution”.
Ceremonin var indelad i kapitel, bland annat efter slagorden “Liberté, Égalité, Fraternité”, (frihet, jämlikhet och broderskap) som ju förknippas med franska revolutionen.
Folkets kamp mot förtryckare symboliserades genom bland annat en huvudlös Marie-Antoinette och musikalen ”Les Misérables”.
Men att Frankrike nyligen självt agerat hänsynslös förtryckare nämndes givetvis inte i denna sagoberättelse om det stolta frihetsälskande landet.
Därför var det ett starkt ögonblick när den algeriska OS-delegationen passade på att påminna om massakern i Paris 1961, som är kopplad till just floden Seine. Alla delegationer åkte båt på vattnet och vinkade mot publiken. Men för algerierna måste det ha känts som att åka genom en gravplats.
En äldre algerisk herre från delegationen tittade in i en mobilkamera och sade med sårig röst: ”Detta är för upproren, detta är till minne av alla de oskyldiga offer som dödades, i synnerhet den 17 oktober 1961. Länge leve Algeriet”.
Han syftade på händelsen då 30 000 algerier gick ut på Paris gator i en fredlig protest för att kräva Algeriets självständighet och frigörelse från den franska kolonialmakten. Polisen arresterade omkring hälften av demonstranterna, skadade tusentals och dödade minst 120. Många kastades i floden Seine. Kroppar flöt upp på land under flera veckors tid. Tusentals algerier arresterades och deporterats olagligt till algeriska läger kontrollerade av fransmännen.
Kontrasterna kunde inte ha varit större mellan fransmännens OS-berättelse om den egna emancipationen och det skoningslösa förtrycket mot algerierna.
Inte förrän 2012 närmade sig presidenten François Hollande frågan genom att i abstrakta ordalag erkänna att det förekommit brutalitet, utan att be om ursäkt eller ens referera till den specifika händelsen.
Och först 2021, i samband med att det gått 60 år sade presidenten Emmanuel Macron att händelserna var oförlåtliga.
De där rosorna som kastades i Seine fick rediga sportjournalister och kommentatorer på El Heddaf TV hemma i Algeriet att storgråta under livesändning.
En av dem fick ta av sig sina glasögon för att torka bort tårarna. Han sa att Frankrike lämnat djupa sår i deras land och tackade atleterna för den fina gesten.
