Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Evald, Osvald

Guldkorn på festival

Passa på att lyssna till barokens världsartister

Jostein Gundersen i norska Currentes. Foto: Walter Wehus

Mord och madrigaler, det är en närmast klichéartad sammanställning när man talar om renässansfursten Carlo Gesualdo. Han mördade sin hustru och hennes älskare och skrev madrigaler som musikaliskt är flera hundra år före sin tid. Nå, utan hans musikaliska rykte och inflytande, hade nog mordet fallit i glömska ganska raskt.

Gesualdos sjätte madrigalbok, O dolce mio tesoro, stod på meny i går i Tyska kyrkan. Det handlar om Stockholm Early Music Festival och den belgiska, legendariska ensemblen Collegium Vocale Gent under en av de främsta av barockdirigenter, Philippe Herreweghe. Dessa femstämmiga madrigaler, som handlar om hjärta och (mest) smärta, är häpnadsväckande musikaliskt raffinerade. Tonspråkets dissonanser och egenartade harmonier förebådar Wagners köravsnitt i Parsifal. Stravinsky gav madrigalerna epitetet ”kaviar-kanapés”, och i Tyska kyrkan lät de sig verkligen väl smaka. Fem röster och en teorb (som fick några solon av Giovanni Girolamo Kapsberger) skapade en intrikat tonväv på allra högsta nivå.

Tidigare under veckan kunde man lyssna till Il Gardellino, också de från Belgien, en ensemble som med stor vitalitet spelade oboe- och flöjtkonserter av Händel, C P E Bach, Vivaldi och andra, mindre kända, som Johann Friedrich Fasch. De spelade med en fjärilslätt klang, men med en täthet som stålvajer, vilket gav musiken svikt och precision.

Samma dag kunde man i Finska kyrkan lyssna till den norska ensemblen Currentes, som framförde 1300-talsmusik av bland andra Landini, Machaut och Dufay. Till texter om kärlek (till Gud, till kvinnan, fast på avstånd) är detta en musik med ovanlig lyster. De tre sångsolisterna mejslade fram texten med stor känsla.

I dag är sista dagen på festivalen. En handfull konserter återstår, sist ut är Saraband & Ave, där den europeiska barocken möter osmanska traditioner (kristna, judiska, muslimska), ett kulturellt brobygge med anor tillbaka till 700-talet. Sedan dröjer det år innan barockens världsartister hörs i Stockholm.