”Nya Lilla drevet” gör mig orolig
Stefan Sköld om Ola Söderholms ”Stormens utveckling”
Inom musiken pratar man ofta om supergrupper – en konstellation av artister med egna framgångsrika karriärer som förenas till något större, ofta med en ledare vars egen storhet är som störst i just supergruppen.
Om man ska skarva in begreppet i den svenska poddosfären så måste den samhällskommenterande podcasten Lilla drevet klassas som just en supergrupp – och som lite av en institution i Poddsverige. Visst, jag hissar flaggan för jäv-varning här eftersom det är en podd utgiven av Aftonbladet, men jag tror att jag klarar mig.
Det slog i alla fall ner lite ner som en bomb när showrunnern Ola Söderholm för några veckor sedan deklarerade I’m going solo. Han sa det inte precis så, men Lilla drevets saga var all, avsnitt ett av hans nya projekt Stormens utveckling var redan ute och någon vecka senare etta på poddtoppen. Anledningen till nedläggningen är inte vidare preciserad och han påtalar att det inte kommer att bli någon större skillnad, men att vanliga Lilla drevet-lika avsnitt kommer att varvas med mer intervjuaktiga avsnitt.
Man ska alltid känna oro när sångaren hoppar av bandet för att hitta sitt sound. Det blir i regel ungefär same old song and dance, men inte riktigt med samma nerv. Det är egentligen för tidigt att utvärdera Stormens utveckling efter de två avsnitt som släppts hittills, men upplevelsen är hittills aningen schizofren.
Första avsnittet, den intervjuiga halvan av podden, med Johannes Nilsson som premiärgäst, behandlade bland annat Mark Zuckerbergs redaktörsansvar och framstod som ett lite mer duktigt, seriöst storasyskon.
Andra avsnittet – den mer rebelliska tvillingen – med Lilla drevet-kompanjonen Jonatan Unge och huvudämnet manlig tunnhårighet blev desto mer hemtamt. Om några veckor är Liv Strömquist, ytterligare en Lilla drevet–alumn, gäst.
Om Söderholm vill göra något nytt borde han kanske ha satsat aningen hårdare på det första konceptet, även om jag tror att det folket vill ha är det gamla soundet – och inom kort skriker om återförening. Jag är inte arg … eller besviken. Jag är bara aningen konservativ och lätt oroad.