Äntligen dags för de horkorta herrshortsen
Nu kan män sexualisera sig själva utan att gömma sig bakom någon löjlig fitness
Kära läsare! Årstiden när vi grabbar klär av oss för att låta omgivningen beskåda vår decimerade fysik är här! I Dagens Nyheter höjer modejournalisten och Axel Liffner-pristagaren Susanne Ljung ett varningens finger: ”korta shorts är tillbaka. För män, vill säga.”
Sanningen är förstås att pojkars småshorts inte utgör något nytt normalläge, utan ett gammalt. Det populariserades av bland andra författaren Christopher Isherwood och dennes Dionysus-inspirerade outfits i Cherry Grove, Fire Island under mitten av förra seklet – själva inseminationen till vad som skulle bli Fire Island Pines, centrum för den amerikanska ostkustens depraverade kulturliv.
Sådant där är dock mest teori. Konkret tjusas jag fortfarande av de tartanrutiga pojkshorts som Raf Simons, belgisk designer och vän av shorts, smälte in i sin kollektion för våren 2020, med texten MY OWN PRIVATE ANTWERP printad tätt, tätt intill styrbord pungkula.
Men i sommar väljer jag ett kamouflagemönstrat par från landsmannen Dries Van Noten, som under tre decennier mejslat fram sin siluett, där förkrympta kortbyxor kombineras med fladdrande, romantiskt mönstrade, rockar i siden och viskos, bomull och linne. Ett möte i gränden mellan Mellanöstern och Asiens traditionstyngda herrkläder och androgyn modernitet. De kriminellt unga modellernas hårlösa hy skyls och avslöjas om vartannat, när drömmen om något stort och vackert virvlar över catwalken; en hel sekund i en tid av hål.
Till skeptiker har jag en sak att säga: Sätt er ner. Ni skulle inte känna igen kul ens om det mot förmodan fick för sig att knäppa upp era småtrista byxor
Ändå står vi här varje år och dividerar om shortsens roll. Och visst är de små! ”The five-inch inseam”, ett engelskt uttryck som betyder ungefär ”horkorta herrshorts”, lär förbli en stapelvara på Tik-Tok under överskådlig tid.
Till skeptiker har jag en sak att säga: Sätt er ner. Ni skulle inte känna igen kul ens om det mot förmodan fick för sig att knäppa upp era småtrista byxor. Minns att Magdalena Ribbing agiterade mot shorts i stan och se hur det gick. Då föredrar jag Expressens spänstige kulturknutte Victor Malm, som sällan missar en chans att twittra om sina nyrakade, lena och hoppeligen välexponerade ben …
Vid tiden när jag ännu var välkommen i städade rum – alltså Polarprisgalan 2016 – valde jag att klä mig i ett par svarta plastbyxor utan bakända. Där stod jag, kastrullfull, med skinkorna exponerade för Max Martin & Co. Ett dubbelbottnat modestatement jag är stolt över.
Det är viktigt att killar höjer insatsen så snart vi lämnar hemmet. Shorts sydda av en negativ mängd tyg förblir därför en lämplig inkörsport till män – tjocka, korta, halta och lytta – som längtar efter att sexualisera sig själva utan att nödgas skyla sig bakom urfånig fitness.