Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

”Jag skriver om makt”

Sofi Oksanen vill granska både familjen och samhället i sina romaner

Sofi Oksanen har en estnisk mamma och en finsk pappa. Hon har varit intresserad av båda ländernas historia sedan hon var liten, och det är ett naturligt ämne för hennes böcker.

FÖRFATTARINTERVJU. Sofi Oksanen har blivit en litterär superstjärna.

En feminist och öppet bisexuell författare, som skildrar våld, kärlek och krig så att priserna regnar över henne.

– Mitt huvudtema är makt – i familjen och samhället, säger hon.

Denna finländska författare fick ett stort genombrott med romanen ”Utrensning” 2008. Den finns på över 40 språk och som film, pjäs - och opera. Sofi Oksanen är bara 36 år men har redan omtalats som en kommande nobelpriskandidat.

– Det är en ära om någon tänker så. Men jag har en hel hög böcker framför mig att skriva först.

Vi ses i Stockholm, dagen efter att Sofi Oksanen tagit emot Svenska Akademiens Nordiska pris. Bland annat Horace Engdahl höll ett tal till henne.

– Först gången jag fick ett utländskt pris blev jag chockad. Jag trodde möjligen att mina böcker kunde betyda något i Finland.

Sofia Oksanen är rättfram och proffsig, engagerad i en rad ämnen. Hon har helt klart blivit van vid att vara i rampljuset.

Rädsla och fattigdom

Hennes böcker handlar om makt, lögner och svek. I ”Utrensning” blir en kvinna förälskad i sin systers man. I den nya romanen "När duvorna försvann" förråder familjemedlemmar varandra på fruktansvärda sätt. Det är krigstider, och Estland ockuperas av Sovjetunionen, sedan Tyskland, och därefter tar ryssarna makten igen. Landet kokar av rädsla och fattigdom, och inga normala moralregler gäller.

Hur skulle du själv bete dig i krig, tror du?

Sofi Oksanen funderar länge.

– Det är omöjligt att säga, jag har inga barn att tänka på heller.

– De som inte vill kompromissa med sina värderingar i krigstider dödas ofta. Därför får vi aldrig höra deras historier. För att överleva extrema omständigheter måste människor ibland göra saker som strider mot den egna moralen. Men en del gör det frivilligt - de är rädda att bli uteslutna ur gruppen och vill att auktoriteterna ska tycka att de är bra människor. Det visar flera studier.

Du verkar däremot vara en individualist, som sticker ut med både din stil och dina feministiska åsikter?

– Ja. Att vara författare är att soloprojekt. Och att vara feminist öppet är självklart för mig. Jag förstod inte ens hur kontroversiellt det är i Finland förrän jag lämnade studentlivet. Och min stil... Jag har det jag tycker om helt enkelt. Redan på lekis ville jag ha lila galonkläder. Jag ser fram mot att bli gråhårig och ha gråa dreadlocks, säger hon och skrattar till.

Du har också gått ut med att du är bisexuell – varför?

– Det är viktigt, som ett politiskt statement. Det finns inte många synliga bisexuella – tvärtom är det osynligt. Om en kvinna först är ihop med en man ses hon som heterosexuell.  Blir hon sedan ihop med en kvinna ses hon som lesbisk. Däremellan: Inget. Det är den enda sorts sexualitet som liksom försvinner.

”Skicklig marknadsförare”

Många fascineras av Sofi Oksanens originella uppenbarelse. Hon har läsare alltifrån tonåren till hundraåringar, berättar hon. Men hon väcker också irritation. Hon har beskrivits som en skicklig marknadsförare som noga väljer sin image. Och att hon är överdrivet uppburen.

Vad tänker du när medierna kritiserar dig?

– När någon litterär författare säljer mycket ses det inte som passande – det går an för deckarförfattare. Annars ska man helst överleva på att sälja 200 exemplar. Så är det tyvärr. Det finns en mytbildning om mig som är ganska långt ifrån den jag är. Jag har ett vanligt liv.

Men det är inte helt vanligt längre, efter det stora genombrottet.

– Jag vet att jag är mycket priviligierad. De flesta författare har väldigt låg inkomst, medan jag nu har ekonomisk trygghet. Ingen kan säga åt mig vad jag ska skriva, jag är så fri som en författare kan vara. Det största problemet med att skriva är faktiskt tidsbrist.

Följ ämnen i artikeln