”Skrivkramp? Det vet jag inte vad det är”
Kristina Ohlsson slutade på Säpo och skriver tre böcker om året
Tre böcker förra året. Tre i år. Tre nästa år.
Kristina Ohlsson har en makalös produktionstakt.
– Jag vet inte vad det betyder att bara sitta och göra ingenting, säger kvinnan som tyckte att det var ”fruktansvärt trist” att jobba på Säpo.
Kristina Ohlsson är statsvetare, har jobbat på UD och Säpo och som terrorexpert i Wien. Sedan tre år är hon författare på heltid och har nått stora framgångar med bland annat deckarna ”Davidsstjärnor” och ”Paradisoffer”.
Vilken karriär... är du överintelligent?
– Nej, det tror jag inte, haha. Kanske är jag övereffektiv och överproduktiv, och har en begåvning i att berätta skriftligt. Och jag är en bra strateg och har en känsla för vad jag klarar av.
Vi ses i hennes personligt inredda lägenhet. Till exempel har hon ramat in massor av utländska omslag till sina böcker, som finns i runt 30 länder. Kristina Ohlsson är en ovanlig författare på så vis att hon helt krasst konstaterar att hon är så produktiv att manusen måste läggas på hög för att sprida ut utgivningen, och att skrivandet bara är kul.
”Ingen jantelag hemma”
– Skrivkramp vet jag inte vad det är. Det är bisarrt och provocerande med alla författare som säger att det är så tråkigt, svårt och jobbigt att skriva - varför gör de det då? Själv har jag lätt för det, känner inget motstånd.
Var kommer ditt självförtroende ifrån?
– Till stor del medfött och odlat av båda mina föräldrar och väldigt bra lärare i skolan. Tror nästan skolan varit viktigast av allt. Och det fanns ingen jantelag hemma, det var bra.
Mest känd är Kristina Ohlsson för sina deckare om utredaren Fredrika Bergman. Barnböckerna har vunnit priser, och nu finns nummer tre: ”Stenänglar”.
I april kommer del två i en ny spänningsserie, ”Mios blues”. Där byter hon hjälte till en manlig advokat: En egotrippad kvinnokarl med delvis tveksam moral.
– Jag struntar i om Fredrika Bergman är ett mer säljande koncept. Att hålla fast vid en serie i femton böcker intresserar inte mig. Det är sjukt roligt att byta stil och skriva om den här väldigt manliga karaktären. Jag har träffat ett antal sådana här män och fascinerats av dem, tyvärr har de inte blivit lika fascinerade av mig..! Men längre fram kommer Fredrika tillbaka.
”Bra chef över mig själv”
Kristina Ohlsson har alltid gillat att skriva - hon plockar raskt fram och visar en pärm med böcker hon gjorde i lågstadieåldern. Men efter att hon läst statsvetenskap tog karriären en annan vändning. Som 26-åring kom hon in på Säpos assistentprogram bland 4500 sökande.
– Jag kunde inte tacka nej eftersom det är en så bra merit. Men egentligen har jag alltid haft tydliga planer och aldrig velat ha ett 9-5-jobb. Jag älskar att styra min tid, jag är en bra chef över mig själv. Beslutet att sluta jobba är det största jag tagit. Jag trodde inte att det var möjligt att leva ett så harmoniskt och helt liv som jag gör nu.
Hon längtar inte efter barn – det berättar hon gärna eftersom hon vill avdramatisera barnfrågan – och framgången har gett henne ekonomisk trygghet.
”Att må bra var ren magi”
Efter en sjukdom som skakade om henne rejält tänker Kristina Ohlsson ännu mer på vad som är viktigt i livet. 2012 drabbades hon av en svår streptokockinfektion.
– Jag blev snabbt väldigt sjuk och läkarna pratade om cancer. Det var som tre veckors skenavrättning. Det var väldigt otäckt med den skräcken, känslan av att jag kan faktiskt dö nu. Det var ren magi att må bra efteråt, och att känna vad som verkligen betyder något: Alla människor som jag står nära.