Mera Moore
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-10-04 | Publicerad 2011-09-30
Ann Charlott Altstadt läser den radikale dokumentärfilmarens hjältesaga om sig själv
I början av 90-talet såg jag Roger and me av den i Sverige då okände dokumentärfilmaren Michael Moore. En storvuxen man med basebollkeps lufsade omkring i spåren efter den sociala katastrof som drabbat hans hemstad Flint när General Motors flyttat biltillverkningen till Mexiko.
Sedan dess har Michael Moore blivit en amerikansk symbol i klass med GM. Det är frestande att läsa hans novellartade självbiografi Here Comes Trouble som enbart egobefrämjande varumärkesbyggande.
Men de färgstarka sedelärande scenerna från Moores liv som politisk person kan tolkas som en del av det stora amerikanska mytbygget. Den unga nationen USA är grundad på legender om pionjärer som Davy Crockett som dog hjältedöden vid slaget om Alamo eller presidenter som George Washington som kunde kasta en silverdollar över Potomacfloden. Och Moores väg fram till succégenombrottet Roger and me 1989 följer formeln amerikansk hjältemyt: hård kamp, hög moral, lidande och segrar. Låt vara ur ett humoristiskt dissidentperspektiv – det enda verkliga lidandet tycks vara pinsamt dejtande under tonåren.
Michael Moore, som av högern anklagas för att hata sitt fosterland, låter oss förstå att han inte bara är amerikan – han är det på det äkta gammaldags viset. Ursprunget till sin radikalitet förankrar Moore i USA:s historia och ger oss Mayflower i arbetarklasstappning.
Hans anfäder slog sig ner i trakter där det republikanska partiet grundades i motstånd mot slaveriet. De hyllade amerikanska värden som förnuft och upplysning. Det betydde bland annat vänskap och samarbete med indianbefolkningen, som hämtat ur min barndoms Illustrerade Klassiker. Indianer skyddade exempelvis Moores nyfödda anfader – den första vita babyn i nybyggartrakten – och hans mor mot vargar, hetsade av barnbördens blodlukt.
Michael Moore själv är uppväxt i amerikanskt 50-tal när papporna, som nästan alla jobbade på General Motors, var med i facket och därför hade okej lön med semester.
I legenderna är hjälten ovanlig redan från födseln. Baby Michael envisas med att krypa baklänges och blir liksom välsignad när han som barn möter Bobby Kennedy efter att ha gått vilse vid ett besök vid Capitolium.
En långhårig tonårs-Michael driver korståg efter korståg mot allt reaktionärt i 60-70-talens bigotta auktoritära samhälle. Han har alltid svar på tal, griper in, ställer till rätta, råkar i trubbel och försöker utverka rättvisa. Och efter ett pärlband av radikala framgångar, bland annat som skolpolitiker och tidningsredaktör, kommer den stora svackan av vilsen utblottad arbetslöshet innan ödet griper in i form av en häpnadsväckande tidningsannons.
Det amerikanska handelsdepartementet inbjuder företag till Acapulco för ett propagandamöte om fördelarna med att flytta produktionen till Mexiko. Moore beslutar att wallraffa på semesterorten och iklädd hawaiiskjorta bevittnar han hela planen för att ödelägga städer som Flint, och krossa den amerikanska medel- och arbetarklassen. Den republikanske kongressmannen John Kolbe, numera rådgivare åt Obama, hävdade då att nedläggningarna av USA:s industrier skulle skapa fler amerikanska jobb.
General Motors gjorde en vinst på drygt fyra miljarder dollar redan innan flytten till Mexiko, som bekostades av skattebetalare, men den stora vinnaren var Ronald Reagan och högern som därmed slog sönder basen för det amerikanska facket. Moore ser och hör allt, men vad ska han göra?
Den stora berättelsen går mot sin fullbordan på det mest mytiska vis. Moores vän och filmare Ken Rafferty hjälper honom inte bara gratis att göra genombrottssuccén Roger and me, det visar sig även att han är brorson till den nyinstallerade presidenten George Bush den äldre. Moore får veta att familjen Bush därför sett filmen på Camp David, att de inte sagt så mycket, men att en av sönerna skrattade hela tiden, uppenbarligen med ”pharmaceutical assistance”.
Det var förstås fyllbulten George W Bush och Moore tycker det är sorgligt att en av presidentens söner inte kommer att åstadkomma något med sitt liv. Vi vet alla hur det gick sedan. Och av alla amerikanska myter föredrar jag den om Michael Moore.
Michael Moore
Amerikansk journalist, filmare och författare. Född 1954 i Flint, Michigan.
Filmer i urval:
Roger och jag (1989)
Canadian Bacon (1995)
The Big One (1997)
Bowling for Columbine (2002)
Fahrenheit 9/11 (2004)
Slacker Uprising (2008)
Capitalism: A Love Story (2009)
Böcker i urval:
Lägg ner! (1997)
Korkade vita män (2001)
Vem har snott mitt land? (2003)
Ann Charlott Altstadt