Tillsammans går vi in till biomörkrets fasor
Gott om verklig och påhittad skräck bland höstens svenska filmer
Hela 34 svenska filmer kommer att gå upp på bio i höst – de presenterades alla när Svenska Filminstitutet i onsdags bjöd in pressen till sin årliga höstpresentation. Lukas Moodyssons ”Tillsammans 99” (13 oktober) får leva med att ha höga förväntningar på sig då det är en uppföljare till den 23 år gamla publikälsklingen ”Tillsammans”. Den utspelade sig 1975, nu har det blivit 1999 – vad har hänt med människorna i kollektivet och deras ideal, gäller fortfarande ”hellre havregrynsgröt tillsammans än oxfilé ensam”? Klippet som visades antydde en film med mycket humor men också svärta och vemod.
Om man föreställer sig att Lukas Moodysson om ytterligare något kvartssekel gör en ”Tillsammans 23” – var har Klasse, Göran, Anna och de andra hamnat då? På en mörk plats, är jag rädd. För tittar man de på filmer som handlar om vårt riktiga här och nu så blir det rätt svart. Jag räknade till tre dokumentärer som beskriver sprickorna i västvärldens demokratier: ”Breaking social” av Fredrik Gertten (på bio nu), ”Make democracy great again” av John Lundberg (8 september) och ”The society of spectacle” av Roxy Farhat och Göran Hugo Olsson (3 november).
Folkhemmet där ”Tillsammans” utspelade sig sjunker alltmer undan i ett historiskt töcken men dess verkliga invånare fortsätter att intressera filmskaparna
Till dem kan man lägga ”And the king said, what a fantastic machine” av Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck (1 september) som handlar om bildmediets kraft och hur den påverkar våra samhällen (tänk fake news och manipulation) och möjligen Erik Gandinis ”After work” (15 september) – vilka blir vi när automatisering och AI tar över allt fler av våra jobb? Från andra delar av världen, men med koppling hit, berättar Nahid Persson Sarvestanis ”Son of a Mullah” (1 september) om den iranska regimens skoningslösa förföljelse av oppositionella och ”How to save a dead friend” av Marusya Syroechkovskaya om en förlorad generation i Ryssland (6 oktober).
Folkhemmet där ”Tillsammans” utspelade sig sjunker alltmer undan i ett historiskt töcken men dess verkliga invånare fortsätter att intressera filmskaparna. Magnus Gertten har gjort dokumentären ”Somliga går med trasiga skor” om Cornelis Vreeswijk (17 november) och en av julens storfilmer är ”Hammarskjöld” av Per Fly, om den ende svensk som varit generalsekreterare för FN. Det är en spelfilm om den sista tiden före den flygkrasch som tog Dag Hammarskjölds liv, och huvudrollen görs av Mikael Persbrandt. På frågan om varför folk kommer att vilja se en film om Hammarskjöld svarade producenten Patrick Ryborn: ”Den handlar om en människa som tror på något. Jag tror att folk behöver det nu.”
Jo tack. Kanske är det inte så konstigt att en annan stark trend på vita duken just nu är skräck, åtminstone tre av de filmer som presenterades är ämnade att få publiken att skrika rakt ut. Poltergeist och zeitgeist – det är mycket som skrämmer just nu.