Klagovisa över lördagkväll på Södermalm
JULNOVELL Petter Lindgren om en blåsig övertidsafton och killen som fick ett o i skallen och hamnade på sjukan
Ni har hört om 33-åringen som fick ett o i skallen? Killen var på väg hem från jobbet när det gnisslade till från ett tak. Gnissel, gnissel, och sen kom det farande. Det andra o:et i Sodexo. Tjong i buljongen! En sån där ljusskylt ni vet. Metallutmattning troligtvis. Det blåste som fan. Ja, det blåser ju fortfarande som fan. Allt svajar.
Killen fick ju åka ambulans till SöS. Allvarligt men inte livshotande, stod det. Men ändå, vilken jul.
Jag sa att det blåser? Men inte att jag sitter här och kör kran. Hah! Gungar det eller gungar det? Men det är lugnt, jag fixar det.
Fast nu har jag förstås rast, eller jag sitter och väntar på att jävlarna på marken ska bli färdiga med stjärnan. Två komma sex ton. Man har liksom sett mindre stjärnor. Kolla, nu har de baxat upp den på högkant. Klart för lyft alltså? Nähä, nu har de ner den igen.
Suck, suck och åter suck, och synd att jag redan hunnit käka upp den där frallan från Centralen. En sån där i gladpack ni vet, med ost som det blir en vit ring i när man pillat bort gurkan. Jag undrar om det är därför folk lägger gurka i fejset, för att ljusa upp det under ögonen. Jag har aldrig trott på det där ändå.
Man tycker ju att det borde ha räckt med Stenbecks fula grej på Skeppsbron, men en jättegran på Medis? Vem kom på den jävla idén? Filippa Reinfeldt? Pundarna i Björns trädgård? Det är klart att bygget skulle bli försenat, sitta här på julafton och dingla med en stjärna i tråd. Men mig stör det inte, förutom att jag borde ha haft en fralla till. Snacka om OB.
Lite mera snö hade varit snyggt, men annars kan man inte klaga på utsikten. Det blinkar blått ur Kocksgatan, säkert en massa bajarsvin som håller på, och där ligger Sös och tindrar och jäser i kvällen.
Det får man ändå ge Filippa Reinfeldt att det var en rätt cool idé det där med glaskorridorerna på Karolinska. Sös har ju nada att ge i den vägen. Inget allvarligt eller livshotande syns till i fönstren, åtminstone inte på det här avståndet.
Tänk ändå att han ligger därinne, killen som fick ett blått o i pallet. Bom bom bom bom bom bom bom, o vad det låter bra. Hah! Fem myror! Fast hon den där snygga, Eva Remaeus, hon dog ju förstås. Ja, det gjorde ju Magnus och Brasse också, fast mycket senare. I tid, eller hur man ska säga. I sinom tid?
Ligga där och käka mat från Sodexo. Hah! Kaffe med vitt, järpar med brunt. Fast SÖS kanske lagar eget? Såna där avdelningskök har de väl alla fall, med rostbröd och måltidsdryck med äpple slash lingon.
Jag slår vad om att killen inte ens kan släpa sig dit själv, eller att man förbjudit honom att göra det. Man har nog borrat fast en sån där immobiliserande plåtkrans i skallbenet på honom. Sjunde kotan slogs ur led vid påstötningen med o:et, menar läkaren. Eller nåt. Själv minns killen inte ett skit. Partiell minnesförlust, sånt har man ju hört talas om.
Läkaren: Du heter Peter Lundmark.
Killen: Jaha.
Sen ser han att läkaren är ganska snygg. Man skulle nog kunna säga att hon är lite lik Eva Remaeus men det vet han inte, eftersom han inte minns ett skit. Och hon är snäll också, för att vara läkare. Hon går till och med ut i -avdelningsköket och brer honom några mackor. Vilken annan läkare skulle -göra något sådant, ens i jultider?
Men det är något med den här killen, tänker hon när hon står där och brer. Hon har levt ensam i många år nu. Och ett ljus tänds i hennes ögon. Det är ett julens mirakel. Det är det andra o:et i Sodexo. Hah!
I alla fall, han blir jätteglad över rostmackorna. Han kan inte minnas att han någonsin har ätit något så gott, och han menar det ju bokstavligen. Hon sitter där på sängkanten och de pratar hela kvällen. Hon bor på Tavastgatan i Maria Magdalena församling, hon har två katter och en kanariefågel. Hur går det ihop? Ja, hon har egentligen bara bak-jour och skulle kunna vara hemma hos sina djur om hon ville, men det är ju ändå jul och bra att hon finns på avdelningen om någon patient skulle kola vippen.
Hon plundrar avdelningens gran på lite pynt och glitter som hon sen trasslar in i killens skallkrans eller vad det heter, det sipprar lite blod från en av skruvarna som går in i hans kranium. Hon tar några steg bakåt för att betrakta sitt verk, hon ser att det är gott och de fröjdar sig båda därvid.
Då börjar det plötsligt blinka rött och tjuta överallt, och hennes personpipare piper som en stucken kanariefågel. Det är en av avdelningens patienter som fått blodsockerframfall och måste upp till IVA och få morfin och silverfilt med varmluftsinblås. Dessutom är en utflippad kvinna från Nytorget på ingång. Läkaren måste rusa.
Dumt nog glömmer hon att stänga dörren till killens rum, tolvan, och snart hör han ett jävla underligt gnissel och stånkande från korridoren. Det är en hypoman brottare som kommer krypande från psyk-akuten på -alla fyra, med sin säng på ryggen. Ja, brottaren är ju fortfarande fastspänd i sängen, men på något vänster har han ändå lyckats vända på alltsammans. En enorm styrka, enorm!
Det är en fasansfull syn, men eftersom killen med skallkransen inte minns ett skit tar han för givet att allt är helt normalt och ber brottaren om lift. Han tänker sig ner till Press-byrån för att köpa nåt, skitsamma vad. Ja, egentligen minns han ju inte att det finns pressbyråer, men det är något med själva ordet. PRESS-BYRÅN. Det strålar emot honom ur glömskans bruna rök, och i strålarna sträcker ejdrar mot sydväst. Det är en syn som har -något med åstundan att göra, tror jag.
Hoppa upp bara, menar brottaren.
Och då kommer snuten släpande på den utflippade tanten. JESUS! JESUS! har hon ropat hela vägen från Nytorget, och JESUS! JESUS! ropar hon när hon får syn på skallkillen uppflugen i den mobila brottarsängen. Och vad ska hon tro?
När de passerar Pressbyrån rycker han till sig ett nummer av fotbollstidningen Offside, offsideregeln har han ändå aldrig fattat så det spelar ju liksom ingen roll att han glömt att det finns något som heter offside, och det är ett jävla snyggt omslag, med Mats Rubarth i tomteluva, och sen passar han också på att pissa åt en pundare från Björns trädgård som är där för att lämna pissprov. Det är ju ändå jul.
HEJ STOCKHOOOOOLM! ropar skallkranskillen när de forsar ut genom varmluftsentrén.
Eva Remaeus då? Ja, när hon störtat ner från IVA står hon där på tolvan och ser ut som en trist litografi från sjuttiotalet. På killens kudde ligger några ynka bloddroppar kvar och dräller. Nog för att hon visste att han var gift eller nåt, Facebook ljuger inte om sånt, men ändå. Killens minne skulle kanske inte ha kommit tillbaka förrän på tisdag.
Synd för henne att hon inte är kran-förare och kan göra enstöringsgrejer på jobbet, som att typ dra en handtralla. Stå där på tolvan och tjura är uteslutet, men en antydan till mörka ringar spränger ändå fram under hennes ögon. Gurklobbyn hade sålt sin morsa för det fejset.
Jaha, då var det tydligen dags för lyft. Hej och hå och helvete vad det blåser. Jävlarna på marken skriker som om de vore på Grönan, men det är ju fan inte de som far och flyger. Huj, där får sig Debaser en pang i gula skylten! Och stjärnans namn var malört. Hah!
Men det är lugnt. Jag fixar det.