Smärta i svärta i nytt seriealbum
Lite deprimerande och självironiskt av Mikael Sol
SERIER Mikael Sol tecknar i den lite deprimerade, självironiska genren vars föregångare är flera: det är ofta svårt att inte tänka på Mats Jonsson, men här ligger Simon Gärdenfors utan tvekan närmast. Båda har närgånget skildrat inte bara manlig vänskap utan också brudarna, i bakgrunden. Kärlekslängtan och misslyckade ragg. Båda tecknar dessutom grafiskt övertygande, människor med stora runda ansikten och få åtbörder.
Psykiskt sjuk, Sols senaste album (Egmont publishing) inleds med ett sammanbrott och en tid på en psykavdelning, innan livet börjar rulla på igen. Eller mer en väntan på livet. Kvinnorna passerar revy, för det mesta intetsägande, ibland elaka, skarptungade.
Men så händer ändå något när slutet närmar sig och fokus flyttas från jaget till en sjuk pappa. Berättelsen blir finare stämd, saktar ner till det som är dödsnärhetens stillhet. Det är långt från det inledande självmordsförsöket till avslutningens sjukhusrum. Men ändå som att det mesta hänger ihop i berättelsen om livet.