Franska godbitar i Göteborg
Två självlysande exempel på nordens största filmfestival
FILMFESTIVAL Med runt 500 filmer i programmet är Göteborgs filmfestival Nordens största. En veritabel djungel att förlora sig i, tjusas av eller i värsta fall helt kapitulera inför. Två självlysande exempel på årets festival är franska och saknar svensk distribution.
En som tacklar filmvärlden på alldeles eget vis är Jean-Luc Godard, vars Adieu au langage (Adjö till språket) är ett vidunderligt bildpoem i 3D och en lagom bitterironisk kommentar till dagens spektakelindustri. Den blandar aforismer och ordvitsar, som vi vant oss av den sene Godard, men är också en visuell tilldragelse med flera oväntade effekter. Sjuttio minuter film som tål att ses flera gånger för sin detaljrikedom.
En annan av Frankrikes mer egensinniga, Bruno Dumont, har regisserat en över tre timmar lång tv-film, P’tit Quinquin. Biobesökare världen över förknippar en Dumont med vindpinade karaktärer från de flamländska slätterna i mästerverk som Mänsklighet och Flandern. Efter en minnesvärd utflykt med Juliette Binoche i Camille Claudel 1915 återvänder regissören här till amatörskådespelare med udda uppsyn, men denna gång inom ramen för en uppsluppen detektivkomedi som närmast för tankarna till Tati. Det är halsbrytande och banbrytande.