– Ett ojämlikt land förlorar på alla fronter
Andreas Cervenka intervjuar Thomas Piketty om den växande ojämlikheten, socialdemokratin och vad Sverige kan göra
Han blev en världskändis med sin bästsäljande bok ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet”. Sedan dess har antalet superrika i världen fortsatt att öka.
Nu är Thomas Piketty tillbaka med en mer optimistisk skrift. Och han har ett tydligt budskap till svenska socialdemokrater.
– Att ge upp kampen om jämlikhet är att göra självmål, säger han i en exklusiv intervju med Aftonbladet.
Han har kallats ”rockstjärne-ekonom”. Fransmannen Thomas Pikettys globala kändisskap kan visserligen tävla med vilken artist som helst, men etiketten är paradoxal. Med lågmäld akademisk framtoning och telefonkatalog-tjocka böcker fulla av siffror utgör han snarare sinnebilden av ekonomiprofessor.
När boken Kapitalet i tjugoförsta århundradet först publicerades 2013 blev den snabbt en succé och placerade frågan om ekonomiska klyftor högt upp på makthavarnas dagordning. Det året kom den amerikanska tidningen Forbes fram till att det fanns 1 426 dollarmiljardärer i världen. I fjol när Thomas Pikettys senaste bok En kort historik om jämlikhet först publicerades var de 2 755 stycken. Enligt banken Credit Suisse äger de en procent rikaste i världen 46 procent av alla tillgångar, den fattigaste halvan av befolkningen bara 0,8 procent.
Men att stirra sig blind på den typen av siffror gör inte så mycket nytta, enligt Thomas Piketty. ”Då fastnar man bara i förtvivlan”, förklarar han när vi samtalar via videolänk.
En kort historik om jämlikhet som nyligen kom på svenska (Mondial), är med sina 250 sidor både mer lättillgänglig och ljusare än Pikettys tidigare verk. I boken tar han nämligen det långa perspektivet på jämlikhet – och det är en hoppfull –berättelse.
– Över lång tid finns det en väldigt tydlig rörelse mot mer jämlikhet, från franska revolutionen till slaveriets avskaffande och kolonialväldets slut. Den fortsatte under 1900-talet och pågår fortfarande, säger Thomas Piketty.
Sveriges utveckling symboliskt viktig
Han talar engagerat om vikten av att behålla blicken mot horisonten, och det tycks som om det finns en särskild grupp som han vill ska till sig budskapet: socialdemokrater, och särskilt svenska socialdemokrater.
Thomas Piketty berättar att han läst om min egen bok Girig-Sverige i franska tidningen Le Monde. Och att Sveriges utveckling mot ett av de länder i västvärlden där ojämlikheten, särskilt när det gäller förmögenheter, har ökat mest de senaste decennierna är av stor symbolisk betydelse, enligt Thomas Piketty.
– Sverige bidrog mycket till utvecklingen mot ökad jämlikhet under 1900-talet. Vid förra sekelskiftet var ni ett av världens mest ojämlika länder där storleken på förmögenheten styrde rätten att rösta, konstaterar han.
Han beskriver i boken hur Sverige mellan 1865 och 1911 hade ett system där bara de rikaste 20 procenten av männen fick rösta och att dessa i sin tur var uppdelade efter förmögenhet så att de med störst tillgångar kunde ha upp till 54 röster vardera. I kommunalvalen kunde även företag delta och dessa fick röster i förhållande till storleken på sina investeringar. Vid kommunalvalen 1871 fanns det i 54 svenska kommuner en enda väljare som kontrollerade 50 procent av rösterna, bland dem dåvarande statsministern Arvid Posse.
– Historien visar gång på gång, och där är Sverige ett bra exempel, att förändringar inte sker av sig självt. Eliten ger inte upp sina privilegier självmant. Det är ingen linjär utveckling och det är ofta komplicerat. Men det går att nå dit genom politiska och sociala rörelser. Det har inte bara fungerat historiskt, det är en trend som är tätt förknippad mot den allmänna utvecklingen mot välstånd och modernisering, säger Thomas Piketty.
Högt pris ge upp jämlikheten
Utvecklingen i Sverige på senare år förvånar honom inte, tvärtom.
– Om till och med Socialdemokraterna, som historiskt varit för jämlikhet, ger upp i frågan om förmögenhetsskatt eller arvsskatt så blir resultatet förstås ökad ojämlikhet.
I Sverige kan man ibland mötas av argumentet, särskilt från näringslivet, att fler miljardärer bara är ett tecken på att ekonomin fungerar. Vad är ditt svar på det?
– Svaret är att de perioder med högst ekonomisk tillväxt i historien inte är de då miljardärer ägde störst andel av förmögenheterna. I USA var tiden mellan 1930 och 1980 en epok då det skapades enormt välstånd med en produktivitetsökning som var högre än i omvärlden. Det var också en tid då marginalskatterna för de med högst inkomster var i genomsnitt över 80 procent.
Thomas Piketty framhåller att det är särskilt viktigt att se vilka stora förändringar som faktiskt varit möjliga över lång tid, särskilt i ett land som Sverige. Priset för att ge upp frågan om jämlikhet är högt, menar han.
– Du förlorar på alla fronter, ekonomiskt men också politiskt. Du skapar så mycket frustration att människor börjar leta efter andra lösningar och vi får den typen av främlingsfientliga strömningar som vi sett i många länder. Om du i 20–30 år förklarar för människor att det i praktiken bara finns en möjlig ekonomisk politik och att en regering i princip bara har makt över sina egna gränser, ja då kommer diskussionen att handla om gränskontroller och om identitet.
I det senaste valet valde Sveriges socialdemokrater att inte prata om jämlikhet utan mer om brott och invandring. Vad är din analys av det?
– Jag kan tänka mig att det är en del socialdemokratiska väljare som tycker att partiets utveckling är sorglig. Men jag vill inte skylla på någon. Många har sedan början av 90-talet gett upp om jämlikheten, inte bara i Sverige. När det gäller Sverige specifikt tror jag att en förklaring är vad man kan kalla ’litet-land’-syndromet. Efter 90-talets finanskris drog många slutsatsen att ett litet land måste hålla sig väl med de internationella finansmarknaderna. Jag förstår denna rädsla, men den är självdestruktiv i längden. Lösningen är att söka mer samarbete med länder i Europa, och försöka nå överenskommelser om exempelvis kampen mot skatteparadis eller införandet av en enhetlig förmögenhetsskatt.
– Det som stör mig är att socialdemokrater aldrig tagit initiativ till sådana samarbeten. Man kan inte bara vara internationalist när det gäller bistånd och flyktingar utan måste också vara det i frågor om skatter och ekonomisk politik. Annars når du till en punkt där ojämlikheten blir så stor i ditt eget land att du inte längre kan vara öppen för flyktingar, du förflyttar dig högerut politiskt och pratar bara om identitetspolitik och brott. Det är att göra självmål, säger Thomas Piketty.
Loppet är inte kört
Även om uppförsbacken för de som vill se en jämnare fördelning av samhällets resurser kan tyckas brant håller inte Thomas Piketty med om att det är kört. Tvärtom.
– Titta på USA. 2014 hade jag intressanta diskussioner med senatorn Elizabeth Warren där jag föreslog en förmögenhetsskatt på 8–10 procent per år för miljardärer. ’Det är för radikalt, det kommer aldrig att gå’, sade hon. Sex år senare i primärvalet 2020 tävlade hon med Bernie Sanders om vem som ville införa högst skatt, ända upp till 8 procent. De vann inte mot Joe Biden men fick överlägset störst stöd bland unga.
– För hundra år sedan framstod Theodore Roosevelts progressiva skatter och sociala reformer i USA som helt omöjliga. Historien är full av dessa plötsliga överraskningar. På lång sikt kommer arbete mot mer jämlikhet alltid att bära frukt.