Nationalister och vänster på ja-sidan
På torsdag kan skottarna bli självständiga
FOLKOMRÖSTNING St Andrews, granne med Edinburgh, var mitt livs första universitet. Sådant skapar lojaliteter. Jag håller till exempel skotten Archie Gemmills mål mot Holland i VM-matchen 1978 för fotbollskonstens näst vackraste.
Under 70- och 80-talen följde jag de skotska arbetarnas närmast heroiska kamp mot Margaret Thatcher. Skottland blev därefter befriat från de konservativa.
Den 18 september kan skottarna, genom att rösta ”ja” i folkomröstningen, definitivt frigöra sig från Storbritannien. Vanligtvis är vänstern skeptisk till nationalism. Dock inte den här gången. I en enkät i London Review of Books svarar den gamle trotskisten Tariq Ali att ett skotskt ”ja” kan bidra till att montera ned det brittiska imperiet och befrielse från den ömkliga rollen som USA:s vasall.
Tom Nairn, historiker, New left-grundare och stark EU-anhängare, placerar också en skotsk frigörelse i ett antiimperialistiskt perspektiv. De gamla stormakterna Spanien, Frankrike, Ryssland och Storbritannien måste äntligen avvecklas. I stället för nationer bör nya samhällen skapas: Skottland, Katalonien, Baskien, Krim.
Det går allt bättre för ja-sidan, kanske en reaktion mot att Obama, David Cameron, Skotska banken och Internationella valutafonden kampanjar för ”nej.”
Alex Salmond, vänsterpolitikern som leder ja-sidan och det skotska nationalistpartiet, kan bli vinnare i morgon, fast det dröjer innan han kan mäta sig med Robert the Bruce som blev skotsk kung 1306, drev bort de engelska fogdarna och krossade den engelska armén.