Sorgearbetet växer fram hos Warg
Drastiska och effektiva formuleringar i poesidebut
Emma Warg (född 1967) debuterar med diktsamlingen Nära darrar ingen hare, utgiven av det nystartade förlaget Sadura.
Det är dikter som på ett ganska traditionellt vis framkallar bilder av sådant som frånvaro, vita vidder, väntan och ensamhet. Samtidigt framstår de som ovanligt åskådliga, och här finns åtskilligt som skulle fungera som scenanvisningar: ”dammsugaren envis och lomhörd / i våningen ovanför”.
Jaget går ännu omkring och stökar därinne i sin bok, men något tycks över, förbi. Efter hand visar det sig att det är ett sorgearbete vi får ta del av, och någonstans mitt i skildringen är vi framme vid smärtpunkten: i morgon dog min bror.
Det är en drastisk formulering, grammatiskt eljest och därför så effektiv. Ett ihopknycklande av före och efter, och på sätt och vis en vägran att acceptera det oerhörda.
Mot slutet anas dock en ljusning, en reva i molnigheten: ”det är rätt ensamt vet du / oömsesidigt och tyst / granarna låter och snön / att du finns ickefinns / har börjat vänja mig / förväntar mig inget / något ingenting / jag har varit där / jag gick dig / det är ingenting att vara rädd för”.