Barockt blandat i Early Music Festival
Medeltida mensur mötte modernare mandolin
MUSIK Livfullt var det i alla fall, när Drottningholmsteatern framför några scener ur Cimarosas opera Det hemliga äktenskapet, Il matrimonio segreto, under Mark Tatlows ledning i Tyska kyrkan. Låt vara att klangen är en smula spretig och attacken kunde vara skarpare, men om nu inte Early Music Festival kan komma till Drottningholm, så kan Drottningholm komma till Gamla stan.
Dit, men i Finska kyrkan, kom också i går Artemandoline, en ensemble baserad i Luxemburg som forskar i och spelar barockmusik för mandolin. Mindre bekanta kompositörer som Carlo Arrigoni eller Aleixo Botelho de Ferreira, slog när det begav sig följe med Vivaldi i att undersöka hur mandolinen kunde adlas till ett instrument värdigt kungar och hovfolk. I moderna öron låter det onekligen en smula hårt, men ingen skugga över den mycket välspelande ensemblen.
Välljud frambringades också i Tyska kyrkan i går av Anonymous 4, som på grund av sjukdom bara var 3, men det märktes inte annat än i det ändrade programmet. I stället för en exposé över dessa fyra kvinnors repertoar av framför allt medeltida musik från 900-talet och framåt, sjöng de en närmast eterisk avdelning med polyfonier från franskt 1200-tal. Det handlar om en musik som ligger rätt nära de provensalska trubadurernas, både vad gäller text och musik.
Kontrasten mot andra avdelningens amerikanska folksånger från 1800-talet blev stor. Inget ont om genren, men jämfört med 1200-talets sekulära och kristna kärlekshymner är de amerikanska sångerna alltför jordbundna.
