Borg blåser Stockholm på trängselpengarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-12
När stockholmarna röstade ja till trängselskatt så gjorde man det med det ett viktigt förbehåll: Skatteintäkterna skulle gå tillbaka till Stockholm genom statliga investeringar i vägar och spår. Texten på valsedeln löd: "Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar."
Samma besked lämnades i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen, det vill säga det avtal mellan staten och regionen som reglerar ansvaret för investeringar i Stockholms transportsystem fram till år 2021.
I den budgetproposition som Anders Borg lämnade till riksdagen för snart en månad sedan framgår att regeringen under år 2010 räknar med att stockholmarna betalar in hela 804 miljoner kronor i trängselskatt. Efter avdrag för system- och administrationskostnader beräknas det uppstå ett överskott på drygt 533 miljoner kr. Av detta tänker regeringen dock bara återinvestera knappt hälften, 242 miljoner kronor, i Stockholm.
Regeringen har gjort på samma sätt i tre års tid: Överskottet har varje år varit väsentligt större än den summa som återförts till Stockholms infrastruktur. Sedan 2007 rör det sig om cirka 700 miljoner kronor som använts till allt annat än investeringar i Stockholms infrastruktur. På grund av detta meddelar nu Trafikverket att en rad viktiga projekt som hade kunnat genomföras i närtid nu riskerar att skjutas på framtiden. Det gäller till exempel breddningen av E4 förbi Hallunda i södra Stockholm.
Trängselskatten är ett viktigt verktyg för att minska köerna och öka framkomligheten i trafiken. Skatten behövs också för att finansiera viktiga infrastruktursatsningar, och då inte minst Förbifart Stockholm.
Regeringens hantering av intäkterna från trängselskatten i Stockholm sätter dock det folkliga stödet för skatten på spel. Blotta misstanken om att Stockholmarna snuvas på intäkterna skadar systemets långsiktiga legitimitet.
I dag tar intäkterna från trängselskatten omvägen via statsbudgeten. Eftersom vi i Sverige inte har specialdestinerade skatter så finns det inget som hindrar riksdag och regering att använda intäkterna från trängselskatten till precis vad som helst i statsbudgeten. Och det är precis vad regeringen nu gjort tre år i rad.
Vi vill se ett system där stockholmarna ensamma, utan statens inblandning, bestämmer trängselskattens utformning och hur intäkterna används. Tidigare har detta stått i strid med grundlagens bestämmelser om den kommunala beskattningsrätten, men detta hinder kommer att undanröjas genom de grundlagsförändringar som riksdagen beslutar om senare i höst.
Att lämna över bestämmanderätten över trängselskatten till stockholmarna är en naturlig del i vår strävan efter att ge Stockholm status som region. Till skillnad från de två andra storstadslänen har invånarna i Stockholm i dag inte fullt ansvar för regionens utvecklingsfrågor. Den nya Region Stockholm skulle få ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor. En region i kraftig tillväxt kräver en tydligare rollfördelning och bättre samordning. I ett första steg omfattar Region Stockholm nuvarande Stockholms län. I ett senare skede kan det dock bli aktuellt med utvidgningar av regionen.
Anders Ygeman