Gårdsförsäljning är en landsbygdsbluff

Debattören: Är vi redo att offra Systembolaget för det här?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-06-11

Uppdraget till utredaren har varit att förena det svenska alkoholmonopolet med gårdsförsäljning. Trots det kan utredningen inte utlova att Systembolagets monopol kan skyddas. I slutändan måste vi därför välja vad som väger tyngst, skriver Jonas Larsson.

DEBATT. Det omdiskuterade förslaget om svensk gårdsförsäljning är nu presenterat. Likt en trollkarl ryckte regeringen i onsdags bort skynket och presenterade modellen.

Förslaget, som påstås kombinera monopolet med att möjliggöra alkoholförsäljning hos 600 nya aktörer, är helt klart ett snitsigt nummer. Men trots att publiken förundras av föreställningen så vet alla i rummet vad de bevittnat - ett trick, en illusion, ett bländverk.

 

Huvudnumret är att visualisera det lantliga genom bilder på solbelysta vinrankor kombinerat med devisen om att lokala alkoholproducenter hålls tillbaka av den förlegade alkohollagstiftningen.

Problemet med budskapet om att tillåta gårdsförsäljning för att stärka landsbygden är att vinsterna bleknar jämfört med skadorna av ett förlorat monopol.

Systembolaget är en evidensbaserad folkhälsoinsats som minskar dödsfall, misshandelsfall och antalet barn i missbruksmiljöer. Om allmänheten tvingas välja mellan gårdsförsäljning och det populära Systembolaget förlorar gårdsförsäljning alla dagar i veckan. Uppdraget har därför varit att ta fram ett motsägelsefullt förslag; att förena det svenska alkoholmonopolet med gårdsförsäljning.

 

För att lyckas med detta konststycke behöver ”gårdsförsäljning” genomgå en kraftig omskrivning, till något knappt igenkänningsbart. Att införa gårdsförsäljning rakt av är nämligen inte förenligt med EU-rätten.

Inom EU är frihandel centralt, och för att kunna behålla ett monopol måste man kunna motivera det med särskilda skäl, såsom folkhälsa. Men om man underminerar sitt eget monopol genom att tillåta fler aktörer skapas ett pseudomonopol som inte längre har samma skyddsstatus.

Genom juridisk judo hoppas regeringen skapa ett accepterat sådant. Det har tagit regeringen tre utredningar att presentera ett förslag som man tror kan tolereras inom ramen för EU-rätten.

Trots denna förvrängda skapelse kan utredningen inte utlova att Systembolagets monopol kan skyddas

Men för varje utredning har bilden av de solbelysta vinrankorna blivit suddigare och som kompensation har pr-maskineriet fått gå på högvarv.

Det slungas ut bilder av en hemmapenslad planka med texten ”gårdsbutik”, en liten träbod längs en grusväg med lokalproducerade varor i hyllorna, och närbilder på frukt och bär som snart ska skördas. Till och med utredningen och regeringens presentation frontades med bilder som med precision valts ut för att förmedla rätt känsla av ”landsbygd och frihet”.

Allt eftersom har begreppet ”gårdsförsäljning”, och bildspråket som omgärdat det, blivit del av en landsbygdsbluff. Glesbygden är på inget sätt centralt i förslaget, de tre vanligaste kommunerna för de snart tillåtna återförsäljarna är Stockholm, Göteborg och Malmö.

I utredningens analys av den svenska dryckesbranschen fastslår man att "majoriteten av producenterna finns i Stockholms län". Gårdsförsäljningen som frontas av bilder föreställande en pittoresk gård bör snarare bytas ut mot en betongbyggnad i Bromma under rubriken ”bryggeriförsäljning”.

 

Trots denna förvrängda skapelse kan utredningen inte utlova att Systembolagets monopol kan skyddas. Utredningen konstaterar att ”även om utredningen bedömer att det går att förena gårdsförsäljning i kombination med ett bevarat detaljhandelsmonopol med EU-rätten, går det inte att säkert veta hur EU-domstolen skulle se på den frågan”.

Risken är att EU-domstolen bortser från utredningens hoppfulla analyser och applicerar verkliga förhållanden i sin granskning av gårdsförsäljningsmodellen - om ett företag får sälja alkohol är det ett monopol, men om 601 företag får sälja alkohol är det definitivt inte det.

 

I slutändan måste vi därför välja vad som väger tyngst.

I ena vågskålen har vi gårdsförsäljning, en verksamhet som i bästa fall skulle kunna innebära drygt 1 000 nya jobb. I andra vågskålen har vi monopolet, som vid en avveckling leder till ökad konsumtion och som skulle kunna innebära ytterligare 29 000 fall av misshandel, 8 000 fall av rattfylleri och 1 400 alkoholrelaterade dödsfall årligen. 

 

När vågskålarna beskrivs ärligt är det svårt att snacka bort vikten av alkoholmonopolet. Men föreställ er hur man skulle gå tillväga om man egentligen vill avveckla Systembolaget och detaljhandelsmonopolet trots dess popularitet, om folkhälsan var sekundär och näringslivets intressen fick styra socialpolitiken.

Kanske skulle man dölja sina verkliga intentioner bakom något mer ”ädelt”. Kanske skulle man prata om en levande landsbygd och en blomstrande besöksnäring. Kanske skulle man vara villig att införa gårdsförsäljning även om konsekvenserna för Systembolaget var ovissa. 

Jodå, fasaden putsas och pr-konsulterna har gjort möda för lönen. Men vi ser gårdsförsäljningen för vad den är – ett bländverk.


Jonas Larsson, generalsekreterare Ungdomens nykterhetsförbund

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.