852 dog – ingen tog ansvar
I år är det 13 år sedan Estonia sjönk och 852 personer omkom. Regeringars och makthavares hantering av Estonias förlisning och inte minst behandlingen av alla anhöriga är en skamfläck för Sverige.
I dag arbetar olika forskargrupper med att hitta en förklaring till Estonias snabba förlisning. Haverikommissionen på sin tid var ju snabb, den tog den enkla lösningen. Vatten forsade in genom bogvisiret och allt snack om att folk hörde explosioner och andra teorier avfärdades mest som desperat flams.
Regeringen fortsatte med att konstatera att inget vrak skulle bärgas och helst skulle det täckas med betong. Det är få länder som vid så här stora olyckor väljer att inte plocka upp sina döda. Så på det området var Sverige ändå en föregångare.
I dag fortsätter Estonas förlisning att förbrylla. Olika forskargrupper arbetar nu på regeringens uppdrag för att utreda en eventuell explosion. De utesluter inte att en explosion kan ha inträffat.
Men det har gått 13 år. De som skulle kunna ställas till ansvar för olyckan är borta från sina maktpositioner. De anhöriga som fått bära sorgen, skulden och bördorna får inte ro. 852 personer dog, ingen tog något ansvar. Skamfläck är kanske för milt uttryck?
