Lena Sommestad: Regeringens skattepolitik missgynnar kvinnor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-09-28
Statistiken slår hål på M-kvinnornas argument
Fredrik Reinfeldts ekonomiska politik leder ett mer ojämställt samhälle, hävdade jag nyligen i Aftonbladet.
Saila Quicklund, Moderatkvinnornas ordförande, ryckte snabbt ut till Reinfeldts försvar. Hon kan dock inte dementera den statistik som jag har lagt på bordet.
De ekonomiska klyftorna mellan män och kvinnor har ökat, inte minskat, sedan regeringsskiftet 2006. Den borgerliga skattepolitiken har också gynnat män framför kvinnor. Båda dessa fakta konstaterar regeringen själv i sin utvärdering av politiken i budgetpropositionens jämställdhetsbilaga.
Saila Quicklunds försöker istället försvara regeringens misslyckande med nya argument. Först hävdar hon att Moderaternas ”arbetslinje” är bra därför att kvinnor hellre vill ha lön än bidrag. Därefter påstår hon att jag och S-kvinnor saknar egna förslag i jämställdhetspolitiken.
När det gäller Quicklunds första argument, lön före bidrag, är detta att slå in öppna dörrar. Full sysselsättning är grunden för socialdemokratisk politik sedan decennier tillbaka.
Men full sysselsättning, lön före bidrag, betyder inte att den som blir sjuk eller förlorar sitt arbete ska straffas med sänkta ersättningar och högre skatt än den som jobbar. Social trygghet är en medborgerlig rättighet, för kvinnor såväl som för män. Här skiljer sig Socialdemokraternas arbetslinje från den variant, som de Nya Moderaterna har försökt lansera.
Om vi ska tala om lön före bidrag, är det också uppenbart att Fredrik Reinfeldt med sin moderata ”arbetslinje” inte har lyckats särskilt väl i sin strävan att ge kvinnor möjlighet till förvärvsarbete.
Efter sex år med borgerlig regering syns inget resultat av regeringens hårdföra politik som de menar ska höja sysselsättningen. Andelen arbetslösa är högre än när den borgerliga regeringen tillträdde 2006 och sysselsättningsgraden ligger på historiskt låg nivå. Kvinnors sysselsättningsgrad är lägre än mäns. År 2011 var sysselsättningsgraden bland kvinnor 68 procent mot 74 procent för män (15-74 år).
Samtidigt ökar antalet socialbidragstagare. Vi ser också en ökad fattigdom bland kvinnor, främst ensamstående mödrar och äldre. Därtill finns i Sverige idag en stor grupp medborgare, som inte har någon inkomst alls. Många lever på anhöriga. LO talar om en ökad utslagning från den sociala tryggheten. Svenskt Näringsliv beräknar att 140 000 människor i Sverige befinner sig ”utanför utanförskapet”.
Att kvinnor hellre vill leva på lön än bidrag är givet, men Moderaterna har alltså inte hittills kunnat erbjuda någon framgångsrik politik för att förverkliga detta.
När det gäller S-kvinnors egna förslag för ökad jämställdhet är vår linje tydlig: bra jobb för kvinnor, men också starka sociala rättigheter och en bättre utbyggd välfärdssektor. Vi vill se en välfärdspolitik som är till gagn för alla samhällsklasser, inte bara för de välavlönade.
S-kvinnor driver bland annat krav på rätt till heltid, garanterad tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger, och en individualiserad föräldraförsäkring.
Till skillnad från Moderaterna har vi också politiska förslag som leder mot målet om lika lön, genom krav på lönekartläggningar i såväl små som stora företag, varje år.
Om moderatkvinnorna vill bidra till jämställdhet, krävs mod att erkänna dagens brister. Regeringens politik har inte främjat jämställdheten.
Lena Sommestad
Ordförande, S-kvinnor