Använd djuren i samhällets tjänst

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-02

Svenska politiker usla på att ta tillvara djurens möjligheter

Djur inom kriminalvården bidrar till att interner mår bättre och i högre grad återanpassas till samhället, skriver Ulla Björnehammar.

Forskning visar att sällskapsdjur har positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet. Sänkt blodtryck, lägre stressnivå och högre grad av fysisk aktivitet är några exempel på effekter av att träffa hundar, katter och hästar. Trots detta är svenska politiker usla på att använda djur i samhällets tjänst, som till exempel inom rehabilitering, kriminalvård och omsorg.

Omkring 26 procent av de svenska hushållen har en hund eller en katt. Vi människor omger oss med sällskapsdjur för att må bra. En rad olika forskningsstudier belägger detta. Detta gäller inte minst människor som mår dåligt och är i behov av samhällets tjänster.

Idag förekommer det hundar och katter på äldreboende i viss utsträckning. Regeringens beslut om Lagen om valfrihet förväntas leda till att fler äldre människor får möjlighet att välja att leva med djur när de flyttar in på äldreboende. Det är bra, men när det gäller andra områden av samhället är svenska politiker usla på att ta tillvara sällskapsdjurens förmåga att få människor att må bättre .

I många andra länder är det vanligt att använda djur inom kriminalvården. Såväl forskning som konkreta vittnesmål visar att djur på fängelser bidrar till att interner mår bättre och i högre grad återanpassas till samhället. I Sverige är djur numera förbjudna på fängelser, trots att lyckade projekt tidigare genomförts, exempelvis besökshundar på Hall. Varför klarar inte svensk kriminalvård av att ta tillvara denna möjlighet?

Ett annat exempel är ridterapi som behandlingsform vid rehabilitering. Hästunderstödjande terapi, där bland annat ridterapi ingår, har visat sig ha goda fysiologiska och psykologiska effekter. Det gäller bland annat personer med ångest- och depressionssjukdomar, rygg- och nackbesvär samt stroke. Idag beviljar landets landsting sällan stöd till hästunderstödd terapi som behandlingsform.

Mycket talar för att det är förhållandevis kostnadseffektivt att använda sällskapsdjur i vårdsituationer. Dessutom är det ett effektivt sätt att förbättra den svenska välfärden. En australiensisk studie visade att djurägare hade tio procent färre läkarbesök jämfört med människor utan djur. Djurägarna åt också mindre mängd mediciner och gjorde färre läkarbesök. Detta är ett av många exempel på hur djur kan ha en positiv inverkan på folkhälsan och samhällsekonomin.

Självklart ska verksamheterna ordnas på ett sådant sätt att djuren mår bra. Det innebär motion, mat, omvårdnad och möjlighet att få vara ifred för vila. Verksamheterna måste även utformas på ett sådant sätt att såväl patienter som personal som inte kan eller vill umgås med djur bibehåller den möjligheten.

Ovanstående exempel är bara ett axplock av de möjligheter som katter, hundar, hästar och mindre djur utgör. Det svenska samhället måste bli bättre på att ta tillvara sällskapsdjurens positiva effekter på människa och samhälle.

Ulla Björnehammar