Skolorna måste ta debatten med SD
Lärarnas riksförbund: Alla partier som släpps in i skolan måste ingå i undervisningen
Att fler gymnasieskolor är beredda att släppa in Sverigedemokraterna inför det här valet än för fyra år sedan är en logisk utveckling sedan Justitiekanslern slog fast att man inte kan neka vissa partier att få komma in i skolan.
Men jag vill inte att skolorna släpper in propagandan helt fritt med bokbord där olika partier oemotsagda ska kunna föra ut sitt budskap. De partier och organisationer som kommer in måste ingå i skolans undervisning. Det är lärarna som ska ansvara för att eleverna får bästa möjliga undervisning i samhällsfrågor. Då måste också lärarna styra upp hur denna information ges så att det blir en kunskapshöjande del i undervisningen.
Jag kan förstå den rektor som inte vill släppa in öppet främlingsfientliga partier på sin skola. Vem vill ge rasistiska och xenofoba organisationer utrymme? Ingen ansvarig person hoppas jag. Men jag menar ändå att det är fel väg att, som läget är nu, inte släppa in främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna eller till och med öppet nazistiska organisationer. Än mer olyckligt är det att man stänger skolorna för alla politiska partier.
I Sverige har vi valt det öppna demokratiska samtalet under en utbildad lärares ledning när vi undervisar våra ungdomar i samhällskunskap och politik. Demokrati och mänskliga rättigheter är ingen självklarhet. Dessa måste erövras varje dag, varje skoldag. Vi måste våga ta diskussionen med nynazistiska och främlingsfientliga grupper. Därför är det också viktigt att undervisning i historia och samhällskunskap uppvärderas.
Skolan måste vara ett värn för demokrati och tolerans. Vi vet att extremister inte kan hindras från att sprida information på skolor. Det anses strida mot yttrandefriheten att utestänga politiska partier, så länge de håller sig inom lagens gränser, oavsett om de driver en uppfattning som inte stämmer överens med skolans värdegrund.
Och detta är faktiskt vad yttrandefriheten handlar om. Även de som propagerar för det vi tycker illa om har grundlagsskyddad rätt att framföra sina åsikter – och vi har grundlagsskyddad rätt att säga det vi anser till dem.
Jag tror dock inte på enkel konfrontation utan jag tror på vuxnas möjlighet att i ett tidigt skede möta och samtala med unga människor som ger signaler om att allas lika värde inte är självklart.
Skolan och lärarna måste ta diskussionen med dem som propagerar samt ha tillräckligt med tid, kunskap och möjlighet att samtala med skolans elever om demokrati och mänskliga rättigheter. Lärarna behöver stöd i denna uppgift. Det handlar om att inte själv låta sig provoceras utan ge samtalet tid och finnas tillgänglig, samt fånga upp och känna igen signaler på ett tidigt stadium.
Det är befogat att känna oron för hur främlingsfientliga partier, Sverigedemokraterna eller Nationaldemokraterna, likt politiska dammsugare söker människor som är arga och besvikna på samhället.
I undersökningen "Yttrandefriheten i skolan", som Lärarna Riksförbund gjorde inför valet 2006 visade det sig tydligt att det fanns en jordmån för attityder som kan leda till främlingsfientlighet. Nu ser vi också att ett främlingsfientligt parti tycks vara på väg in i riksdagen.
I undersökningen ansåg tio procent av eleverna i grundskolan att alla inte har lika människovärde. 18 procent såg homosexualitet som en sjukdom. 33 procent av eleverna tyckte att det talas för mycket om nazismen och utrotningen av judar.
I valet 2010 och i följande val kommer dessa unga individer ha rösträtt. Därför måste lärare och skolor ha rätt förutsättningar i detta svåra arbete.
Kunskap i ämnen som historia och samhällskunskap är i detta sammanhang avgörande och måste uppvärderas. Vi menar att dessa ämnen måste alla lärarstuderande få med i sin utbildning – oavsett inriktning – för att kunna ta debatten och samtalen med eleverna på ett kvalificerat sätt.
Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund