Finlands sak är vår – vi bör gå med i Nato
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-07-13 | Publicerad 2016-04-27
Debattörerna: Hotet från Ryssland slår mot båda våra länder – därför dags för Nato-medlemskap
DEBATT. För första gången sedan andra världskriget har en europeisk stat olagligt anslutit till sig en del av en annan stat. Det påstås även att nukleära attacker har övats mot de nordiska länderna.
Rysslands militära agerande i Sveriges och Finlands närområde de senaste åren förstärker bilden av ett land i vårt närområde som inte är främmande för att använda militärt maktspråk för att sätta tryck på sina grannländer, särskilt de baltiska.
Den svenska försvarsmakten gör bedömningen att hoten i närområdet har ökat och att de i dagsläget utgörs främst av påverkansoperationer, incidenter och konfrontationer.
Återkommande kommer rapporter om olika former av kränkningar. Rysslands militära insatser och övningar är nu på högsta nivån efter slutet av kalla kriget.
Till det kommer ett Europa drabbat av terrorism med de senaste dåden i Bryssel i färskt minne såväl som IT-attacker riktade mot media och myndigheter i Sverige och Finland.
Angreppen riktade mot Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har även haft långtgående konsekvenser för Natosamarbetet. Skillnaden mellan partnerskap och medlemskap har ökat i takt med att Nato nu lägger större tonvikt på kollektivt försvar.
Detta är en realitet som partnerländer som Finland och Sverige måste förhålla sig till. Bilaterala samarbetsavtal med enskilda Natoländer är viktiga, men de kan inte ersätta de kollektiva säkerhetsgarantier som ett Natomedlemskap innebär.
Sverige och Finland borde finna former att analysera och utvärdera Nato-frågan gemensamt. I båda våra länder diskuteras nu värdet av medlemskap.
I Finland tas på regeringsnivå fram så kallade vitböcker kring säkerhets- och försvarspolitik. En specifik Nato-studie görs inom ramen för detta arbete och är tänkt att läggas fram under våren.
Som en del av förra årets försvarsuppgörelse i Sverige har ambassadör Krister Bringéus uppgiften att utreda landets försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive Nato. Redovisning ska ske senast i september 2016.
Det utredningsarbete som nu pågår i Sverige och Finland är helt nödvändigt. Säkerhetsläget i vårt närområde kräver att vi omvärderar gamla sanningar och tänker nytt kring hur vi ska möta den nya tidens säkerhetshot. För att göra den processen än mer relevant bör Sverige och Finland söka samordning. Nu när våra båda länderna genomför Nato-utredningar var för sig vore det fel att försitta chansen att gemensamt använda kunskaper och fakta i detta material.
Sverige och Finland bör därför låta dessa rapporter analyseras gemensamt för att se om det finns förutsättningar för en gemensam färdplan framåt.
Detta skulle till exempel kunna ske genom någon form av regelbundna träffar där de båda utredningarna tillsammans diskuteras, exempelvis inom ramen för det arbete som redan sker i respektive riksdags delegation till Natos parlamentariska församling.
Fördelarna med detta är flera. Dels kommer eventuella positionsförändringar från Sverige eller Finlands sida oundvikligen påverka det andra landets säkerhetspolitiska läge. Därför behöver vi ha ett forum för kontinuerlig dialog. Dels har Sverige och Finland redan i dag ett viktigt och alltmer fördjupat försvarssamarbete. Ett gemensamt Natoarbete skulle kunna skapa en grund för att ytterligare utöka det samarbetet.
Det försvars- och säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet är gemensamt. Nato-medlemskap är ett rimligt steg att ta.
Hans Wallmark, ledamot, Sveriges riksdag, försvarspolitisk talesperson (M)
Ilkka Kanerva, ledamot, Finlands riksdag, försvarsutskottets ordförande (Saml)
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.