"Blir broderskap syskonskap nu"?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-14

Frankrike hycklar när de förnekar 30-åriga Faiza medlemskap för att hon "lever i underkastelse", anser Lisa Magnusson

Lisa Magnusson.

Har ni hört om Anna? Hon är en svensk kvinna på 30-nånting som sedan åtta år tillbaka bor här i Paris. Hennes make är fransk, hennes tre barn är alla födda här, språket pratar hon flytande. Men ändå är hon inte riktigt välkommen. Anna är nämligen superkristen.

Nej jag bara skojade. Anna heter egentligen Faiza och hon är inte svensk utan har rötter i Marocko. Men hennes ansökan om medborgarskap avslogs i dagarna just för att hon "p g a sin radikala religiösa tro har lagt sig till med ett beteende som är oförenligt med det franska samhällets grundläggande värderingar, i synnerhet principen om jämställdhet mellan könen". Läs: Hon är muslim. Soc vittnar om att hon lever "i total underkastelse", att hon bär burka för att hennes man kräver det, att hon inte ens visste att kvinnor får rösta i Frankrike. Hm, rösträtt? That's the one thing I can never remember...

Det känns konstigt att hon lever i samma stad som jag, andas samma sjaskiga luft, får samma extrapriserbjudanden i brevlådan. För samtidigt lever hon ju i ett helt annat universum. Och visst, precis som Sverige så har Frankrike inskrivet i grundlagen att alla är värda lika mycket oavsett vad de tror händer när man dör. Men i praktiken väger uppenbarligen den lagen typ lika tungt som trycksvärtan i ordet "hahahaaha". För alla hatar ju muslimer. De är högljudda, primitiva och luktar kummin. Orka tänka på religionsfrihet och skit, tänker folk uppbragt, what about min rätt att lägga all tid och energi på att pimpa mitt privata lebensraum med italiensk sjösten och snordyra handvävda tyger?!

Och det var en gång några snubbar från en religiös sekt som inte nöjde sig med att dela ut broschyrer i fyrfärgstryck och säga att domedagen var nära. Den 11:e september år 2001 flög de in i några hus i USA, på väg till ett skimrande paradis med 72 skrevande oskulder. (Förmodligen hamnade de på ett svenskhotell på Mallorca.) Sedan den dagen hänger muslimernas mänskovärde och dinglar på en gren i skogen.

Så hårt skiter man nu i muhammedanerna att när den franska staten anser att en kvinna som fött dem tre barn far illa så vill de inte rädda henne, inte om hon är av fel tro. Då tycker de bara att det är rätt åt henne om hon behandlas som skit, eftersom hennes kultur ändå inte omfamnar "principen om jämställdhet mellan könen".

Frihet, jämlikhet, BRODERskap, lyder väl ert eget valspråk, vad jag minns, kära gamla Frankrike? Men det kanske ni tänker byta ut mot "syskonskap" nu när ni gått och blivit feminister på gamla dar. Eller så kan ni väl deportera er själva, hela bunten. Då blir det mer kaka till mig.

Nästa vecka: The Eye of Mordor (dvs jag) tittar närmare på den svenska främlingsfientligheten.

Följ ämnen i artikeln