Är det ens värt att börja jobba i skolan?
Lärarstudenter: Vi ser hur marknadiseringen har förstört vårt yrke
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-12-04 | Publicerad 2020-12-03
DEBATT. Den senaste tiden har debatten om marknadsstyrningen av skolan blossat upp på riktigt. Utredningen ”En mer likvärdig skola” överlämnades till regeringen i april och nyligen har remisstiden gått ut.
På ena sidan står de som anser att systemet som råder nu är oacceptabelt - ett system där friskolor har samma skolpeng som kommunala skolor, men inte har samma uppdrag, och därför kan utvidga och ta ut vinst på bekostnad av kommunala skolor som tvingas skära ner för att få ihop det. På andra sidan står de som ser debatten som ett hot mot valfriheten och företagen.
Lärare har startat upprop i form av “Vi anklagar! – Stoppa marknadsskolan och aktiebolagens vinstuttag - nu!”.
Nu är det dags att vi blivande lärare också drar vårt strå till stacken och gör vår röst hörd. För hur är det egentligen att vara lärarstudent i dessa tider där skolkoncerner tar ett allt hårdare grepp om den svenska skolvärlden?
Låt oss vara helt krassa: det ser mörkt ut. Under våra perioder av verksamhetsförlagd utbildning får vi möjlighet att se vilken verklighet vi ska bli en del av när vi tar examen.
Vi ser besparingar, antingen för att möjliggöra mer vinst på en friskola, eller för att resurser dras in på en kommunal skola. Vi ser lärare som gråter vid sina skrivbord för att de inte orkar mer. Vi ser barn äta lunch i klassrummet för att det inte finns en matsal. Betygsinflation. Elever som inte får det stöd de behöver.
Vi frågar oss själva: kommer jag orka vara en del av det här? Kommer den fantastiska upplevelsen av att vara en del av elevernas utveckling till självständiga individer vara värt det om jag blir utbränd på kuppen? Är det värt att ens börja?
Det här är inte frågor ni vill att lärarstudenter ska ställa sig på tröskeln till sitt framtida arbetsliv. Många kommer vända i dörren och inte bli de lärare som behövs för att lösa lärarbristen, som det återkommande larmas om. Söktrycket till lärarutbildningarna kommer inte öka och avhoppen kommer inte minska när dessa tvivel finns i våra huvuden.
Kampanjer om att vi behöver fler lärare och diffusa löften om att höja statusen på läraryrket kommer inte att lösa lärarbristen om man inte adresserar systemfelet i att aktiebolagskoncerner utarmar svensk skola.
Vi sökte till lärarutbildningen med en ambition om att kunna bidra till en god skolgång för alla och med en bild av lärarrollen som ett självständigt hantverk med stor integritet.
Nu möts vi av den bittra verkligheten, där självständigheten och integriteten i yrket hotas av marknadiseringen av skolan.
Den goda skolan för alla är sedan länge en god skola för de få på bekostnad av andra, såväl lärare som elever. Vi tänker inte acceptera det.
Politiker, ni har nu chansen att börja lösa problemet innan det är för sent. Låt er inte luras av friskolornas lobbyverksamhet. Ni är valda av folket, inte av aktiebolagen. Glöm inte det.
Elisabet Lövkvist, lärarstudent vid Kungliga tekniska högskolan
Richard Gren, lärarstudent vid Malmö universitet
Benjamin Palmblad, lärarstudent vid Göteborgs universitet
Björn Westerblom, lärarstudent vid Högskolan Dalarna
Immanuel Brändemo, lärarstudent vid Karlstads universitet
Simon Kvassman, lärarstudent vid Karlstads universitet, aktiv i Vänsterpartiet
Anthon Brunzell, lärarstudent vid Lunds universitet
Johannes Frech, lärarstudent vid Luleå tekniska universitet
My Fröberg, lärarstudent vid Örebro universitet, aktiv i SSU
Lucas Granström, lärarstudent vid Högskolan i Jönköping
Adam Lundberg, lärarstudent vid Umeå universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel