Skolan har kidnappats av friskolekoncernerna
Debattören: Sänk ersättningen till friskolorna innan det är för sent
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-11-02 | Publicerad 2020-10-30
DEBATT. Har du hört talas om bolagen Atvexa, Norlandia och Dibber? Jag träffar många som jobbar i skolans värld men de flesta har inte en aning. När jag frågar om de har koll på Nordic International School, Raoul Wallenbergskolan och Futuraskolan känner någon kanske igen något av namnen men de vet inte mycket om verksamheten.
Skolkoncernerna håller på att ta över skolmarknaden, antingen genom att köpa upp mindre skolor eller genom nystarter.
Atvexa köper upp skolor och låter skolorna fortsätta vara huvudmän och ansvara för driften, men vinsten tar moderbolaget hand om. Atvexa är ett lämpligt namn då bolaget växer med ca 30 procent per år och har en aktiekurs som skjutit i höjden. För några år sedan kostade en Atvexaaktie 45 kronor, nu kostar den nästan 100 kronor.
Den svenska skolpengen har gjort det lönsamt att äga svenska skolor och fler aktörer vill in på den marknad som redan skapat stora vinster för ägarna till koncerner som Internationella Engelska Skolan (IES) och Academedia.
Och vinsterna ökar. Både Academedia och IES har presenterat rekordresultat i år.
Syftet med friskolereformen var att ge små skolor möjlighet att driva verksamhet med annan pedagogik än den kommunala skolan och att rädda landsbygdsskolor som kommunen inte vill driva vidare.
Men i stället har den svenska friskolereformen kidnappats av entreprenörer med mycket kapital som listat ut att det finns stora pengar att tjäna i att äga skolor.
Anledningen till de stora vinsterna är att skolkoncernerna får samma skolpeng som kommunerna. Det här är orättvist. Kommunerna måste ta ansvar för att alla barn och ungdomar i kommunen ska få gå i skolan, vilket innebär att kommunerna inte kan planera sina skolor och klasser optimalt. Det måste finnas luft i systemet ifall elever flyttar till kommunen, nya bostäder byggs eller en friskola går i konkurs.
Friskolekoncernerna å andra sidan behöver inte bekymra sig för alla elevers skolgång. De kan fokusera på att skapa så effektiva organisationer som möjligt och på att alltid ha fulla klasser. Lyckas de med det kommer de garanterat att göra vinst.
Två saker ökar koncernernas vinster ytterligare:
- Friskolekoncernerna attraherar främst mindre resurskrävande elever, vilket möjliggör en lägre lärartäthet än i den kommunala skolan.
- När en friskola startar skapas tomma stolar i kommunens klassrum, vilket gör att kommunernas kostnad per elev ökar. Enligt skollagen ska friskolor kompenseras när kommunen lägger mer pengar per elev på sina elever än vad friskolorna fått ersättning för i budget. Det här innebär att friskolor får mer skolpeng utan att ha haft ökade kostnader.
Regeringens utredare Björn Åstrand har tagit fram ett förslag som skulle motverka koncernernas expansion och minska aktieägarnas intresse att investera kapital. Åstrand föreslår att friskolor ska få i snitt 92 procent av den kommunala skolpengen eftersom de har ett mindre uppdrag än den kommunala skolan.
Alla utom friskolekoncernernas lobbyorganisationer borde kunna enas om att nuvarande styrning inte fungerar.
Åstrands förslag om lägre ersättning för fristående skolor skulle ge partier och organisationer andrum att ta fram konkreta förslag på hur friskolereformen skulle kunna förändras så att valfrihet och mångfald garanteras utan att elever och lärare i den kommunala skolan står för notan.
Tiden är knapp för skolkoncernerna växer just nu okontrollerat. Missar politikerna den här möjligheten att reglera skolmarknaden kanske chansen aldrig kommer åter.
Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel