Sverige kände väl till att judar massmördades
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-06-05
Läsardebatt om Sverige och Förintelsen
I höstas hävdade Jan Guillou att svenskarna inte kände till Förintelsen förrän kriget var slut. Till exempel skrev han i DN (12/9): ”Alltså, i Sverige började man inte veta förrän i april 1945”. Det är inte sant. Nu hävdar han att man inte kände till vidden av det.
I min bok ”Ekot av kriget” har jag gått igenom vad tidningarna faktiskt skrev. Under hösten 1942 skriver DN och GHT om fysisk förintelse av judarna. I december 1942 uppger SvD och den länge protyska Stockholmstidningen att en miljon polska judar omkommit. Stockholmstidningen, Morgontidningen, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterar under samma tid på första sidan om en gemensam allierad deklaration mot förföljelserna. Ordet ”utrotning” används. Från årsskiftet 1942/1943 bör det alltså stått klart att en utrotning skedde, om än inte hur, och i vilken omfattning.
Från våren 1944 talar svenska tidningar om den fysiska utrotningen som ett allmänt känt faktum. Tidningarna följer på hösten Sveriges och Raoul Wallenbergs försök att rädda judarna i Ungern. Aftonbladet skriver 9 juli att Europas judar går mot utrotning. Förintelselägren utlöser en fasa utan like, man skriver om industrialiserade avrättningar med gas i Majdanek och om massavrättningar i Auschwitz. Stockholmstidningen säger i november att nära två miljoner judar har mördats. I januari -45 summerar Aftonbladet att tre miljoner judar utrotats i Polen, och Stockholmstidningen konstaterar att bara en miljon judar fanns kvar i Europa.
Axel Moberg