SD har inget att göra med LVU-kampanjen
Jimmie Åkesson: Andra partier utnyttjar det uppskruvade tonläget med rent hittepå
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-17
DEBATT. Jag tar till mig av relevant kritik och agerar på information om faktiska, belagda, övertramp. Men jag böjer mig inte för grundlösa, vilseledande och osakliga drev, baserade på rent hittepå.
Som vanligt när det gäller den här sortens kampanjdrev är det omöjligt att reda ut alla spår, tolkningar och vinklingar som florerar. Låt mig ändå göra ett försök att utifrån mitt perspektiv nyansera och koka ner det hela till några väsentligheter.
Det känns angeläget att allra först reda ut den kanske mest allvarliga missuppfattningen efter Kalla faktas så kallade granskning: Den visar alltså inte att det, som de kallar "SD:s trollfabrik", ligger bakom den flodvåg av hat och elakheter som vi sedan länge vet drabbar oss politiker och tyckare till både vänster och höger i sociala medier.
Eller, de påstår det inte rakt ut, men deras insinuanta grepp syftar såklart till att ändå antyda något i den riktningen. Tittaren vilseleds att tänka på SD när någon anonym är elak i sociala medier.
Detta är ett av flera exempel på TV4:s osaklighet och vilseledande manipulation, som uppenbarligen har lurat en lång rad personer i olika läger.
Annie Lööf (C), Jan Jönsson (L), Abir Al-Sahlani (C) och Alice Teodorescu Måwe (KD) är exempel på politiker som har vilseletts att dra den felaktiga slutsatsen att vi har något med hatstormar mot dem att göra.
Allt sådant kan jag omedelbart dementera. Jag hade naturligtvis inte accepterat något sådant. Vi har inga anonyma konton som låtsas vara privatpersoner och hatiskt kommenterar inlägg på sociala medier.
Och detta bekräftas alltså av TV4, som trots idogt letande, även på insidan, under nästan ett års tid, inte hittade ett enda exempel på något sådant. Därmed borde vi slippa felaktiga påståenden kring detta framöver.
Det bör framhållas att hatiska kommentarer förekommer i alla läger och i många olika sammanhang. Jag kan personligen relatera till precis det som mina ovan nämnda kollegor vittnar om.
Sociala medier har inneburit en fantastisk möjlighet för samhällsdebatten, men avigsidorna är uppenbara.
En annan sak som förtjänar att redas ut är begreppet ”trollfabrik”. Jag menar att TV4 under sin granskning successivt förskjutit och vidgat detta begrepp på ett vilseledande, direkt manipulativt, sätt.
Enligt Nationalencyklopedin (NE) är trollfabrik en ”verksamhet med syfte att påverka samhällsdebatten genom spridande av desinformation på internet och i sociala medier”. Det var också denna definition som TV4:s reporter delgav oss när vi begärde ett förtydligande och som vi bestämt dementerade att vi ägnar oss åt.
Alla politiska aktörer försöker rimligen påverka samhällsdebatten, så det centrala här är förstås begreppet ”desinformation”.
Kalla faktas Emil Hellerud har de senaste dagarna på X/Twitter gjort till synes desperata försök att pussla ihop en definition av detta begrepp som kan passas in i det narrativ han vill sätta.
Det är måhända ett imponerande hantverk, men man bör bli misstänksam när någon använder väldigt många ord och krumbukter för att beskriva något som av NE enkelt uttrycks som "spridning av (särskilt avsiktligt) felaktig information".
Sverigedemokraterna sprider inte felaktig information och definitivt inte avsiktligt. Således är påståendet att vi bedriver trollfabrik falskt. Punkt.
Trots detta envisas TV4 med att konsekvent klistra detta felaktiga begrepp på vår kommunikationsavdelning. Och övrig media hakar lydigt på denna bisarra cirkus.
Hundratals smyginspelade möten och timmar av korridorsnack visar att ett par unga datakillar driver sidor på framför allt TikTok, där de delar humoristiska satirklipp och memer för en ung målgrupp.
Mot bättre vetande har inte minst Magdalena Andersson och Muharem Demirok valt att utnyttja det uppskruvade tonläget för att kunna slänga in brandfacklor om Ryssland och LVU-kampanjen som man vet väcker känslor, men som Sverigedemokraterna inte har någonting med att göra.
Det här sättet att medvetet ljuga och vilseleda är något som faktiskt passar in på Nationalencyklopedins definition av desinformation.
Kalla fakta ger sken av att de hela tiden har avsett att granska partiets kommunikationsavdelning. Detta menar jag inte är sant. Jag menar att det är tydligt att det är något av en slump att det blev den delen av partiet som man angrep, infiltrerade och smygfilmade.
En faktor som starkt talar för just detta är att TV4:s infiltratör har sökt anställning på inte mindre än fyra olika avdelningar inom partiet. Bland annat hos vårt toppnamn i Europaparlamentet, Charlie Weimers, kontor i Bryssel. Det vittnar om ett brett anslag där syftet är att angripa SD, oavsett var och på vilket sätt.
Det finns alltså starka skäl att misstänka att politiska drivkrafter ligger bakom detta. Kalla fakta har tidigare visat en besatthet av att ”granska” olika luddiga anklagelser mot partiet och vår sfär. I inledningen av Kalla faktas reportage beskrivs förekomsten av näthat som följt av tidigare program (vilket man felaktigt utgår från har orkestrerats av SD). Den uppmärksamme tittaren förstår att detta i hög grad handlar om något slags vendetta.
Och trots att det man hittat knappt duger som spik väljer man att ändå koka den soppa man hade tänkt sig.
Det är lika logiskt som cyniskt. Efter att ha lagt stora resurser på att bekräfta denna hypotes, inklusive ett år av kartläggning, smygfilmande och infiltration, vore det givetvis ett komplett fiasko att tvingas erkänna att alltihop byggde på aktivism, hämndlystnad och rena konspirationsteorier.
Låt mig vara tydlig med en sak: Det är helt legitimt att diskutera och ha synpunkter på förekomsten av internetpubliceringar utan tydlig avsändare. Jag tar gärna den diskussionen, och jag är beredd att lyssna på och ta till mig av alla adekvata argument. Men låt oss då diskutera just det, utan att blanda in överdrifter och rena påhitt.
Och jag sluter gärna avtal med övriga partier om ett gemensamt förhållningssätt. Jag är nämligen helt säker på att de flesta (för att inte säga alla) partier rör sig i en gråzon när det gäller närvaron på digitala plattformar.
För att visa god vilja har vi tagit bort publiceringar som våra borgerliga kollegor upplevt som hånfulla eller förringande. Det rör sig om 45 klipp från mestadels Parlamentet och Herr talman.
Slutligen: Det är ett svaghetstecken att ingen etablerad medieaktör ställt en enda kritisk fråga till TV4 och Kalla fakta efter deras publiceringar.
Tvärtom har alla okritiskt spunnit vidare det, i delar direkt osanna och i övrigt hårdvinklade, narrativ som upphovsmännen velat etablera. Det beror knappast på att det saknats delar att ifrågasätta. Snarare är det ett uttryck för just den vänsterliberala hegemoni som jag och SD ofta talar om.
Det var först när Myndigheten för psykologiskt försvar anmälde Kalla fakta för vilseledande intervjuer som de första trevande frågorna från media till TV4:s redaktörer började ställas. Fortsättning lär följa och den här historien slutar inte med myndighetens anmälan.
Sverigedemokraterna kommer, precis som Myndigheten för psykologiskt försvar, att anmäla TV4 till relevanta instanser.
Är det någon i denna soppa som har spridit desinformation så är det Kalla fakta och deras kompisar inom media och politik. Jag kan inte se det på något annat sätt.
Jimmie Åkesson, partiledare (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.