”Förbjud rasister”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-11
Aleksander Gabelic: ”Hoppas att regeringen är beredd att leva upp till sina FN-åtaganden”
Vid ett förhör med Sverige i FN:s kommitté mot etnisk diskriminering i Genève i dag riktar Svenska FN-förbundet kritik mot regeringens hantering av frågor som rör rasism och etnisk diskriminering.
Bara genom att leva upp till sina åtaganden i olika FN-konventioner kan Sverige bidra till att stärka folkrätten. Det innebär bland annat att regeringen i enlighet med konventionen mot etnisk diskriminering måste införa ett förbud mot rasistiska organisationer och deras propaganda. Trots återkommande kritik från FN saknas ett sådant heltäckande förbud i Sverige.
Högerextrema organisationer bildar politiska partier, arrangerar konserter med vit maktmusik och utnyttjar att internet, flygblad och graffiti är frizoner för grov rasistisk propaganda.
För att värna barn och ungdomar krävs en nationell strategi mot den organiserade rasismen och informationsinsatser i skolan i samarbete med polisen.
Antalet anmälningar om hatbrott ökade med cirka tio procent till 3 300 år 2006. Drygt en tredjedel av brotten var hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering. En vedertagen definition för begreppet hatbrott saknas, vilket leder till att lagar mot hatbrott och brott med främlingsfientliga motiv inte tillämpas. De hatbrottsåklagare som enligt svensk lag ska finnas existerar inte eller finns endast på papper.
Regeringen tog bort hatbrott som prioriterat område i regleringsbrevet för polisen för 2008. Anslagen för att bekämpa denna typ av brottslighet minskar. Erfarenheterna från Stockholmspolisens hatbrottsjour borde tillvaratas på fler orter.
Domstolsverket, åklagarmyndigheten och polisen hör till de statliga verksamheter som har lägst andel anställda med utländsk bakgrund. Hos polisen är andelen bara fem procent. Det gör att många människor saknar förtroende för ordningsmakten.
Behovet att utbilda personal inom rättväsendet i mångfalds- och diskrimineringsfrågor är, trots satsningar under senare år, stort. Särskilt allvarlig är bristen på rättstolkar. Rekrytering av personal med utländsk bakgrund krävs för att garantera rättssäkerheten och öka förtroendet för rättssystemet bland minoritetsgrupper.
Sju av tio fall av etnisk diskriminering som rapporteras till DO rör personer med muslimsk bakgrund. Muslimer är den största och snabbast växande minoritetsgruppen i Sverige – och en av de mest utsatta.
När svenska skolböcker beskriver muslimer och islam handlar det ofta om militant islamism. Sådan ensidig information riskerar att stärka snarare än motverka islamofobi.
Genom att hänvisa till ständigt pågående utredningar undviker svenska regeringar att uppfylla sina konventionsåtaganden i minoritets- och ursprungsbefolkningsfrågor. Sverige måste bland annat underteckna ILO-konventionen 169 om samernas rätt till land-, vatten- och naturresurser samt språk och kultur.
Arbetet i Delegationen för romska frågor måste resultera i konkreta nya strategier för att stoppa den månghundraåriga diskrimineringen av Sveriges romer på arbetsmarknaden, i skolan och affärer och i restauranger.
FN:s särskilda rapportör mot kvinnovåld, Yakin Ertürk, beskrev i samband med sitt senaste Sverigebesök bland annat romska, samiska och muslimska kvinnors särskilda utsatthet. Dessa kvinnor måste i högre grad få samhällets stöd.
Regeringens egen rapport till FN-kommittén ger inte hela bilden av etniska och nationella minoriteters situation i Sverige.
Med dagens rapport vill Svenska FN-förbundet bidra till en mer rättvisande bild och peka på hur regeringen kan ta konkreta steg framåt.
Det återstår att se om regeringen den här gången är beredd att leva upp till sina FN-åtaganden, följa kommitténs rekommendationer och se till att Sverige blir ett bättre land att leva i – för alla.
Dagens debattör
Aleksander Gabelic
42 år, ordförande i Svenska FN-förbundet, jur kand och riksdagsledamot (s), Linköping.