Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Amanda, Rasmus

En proffsig polis måste få kosta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-06-19 | Publicerad 2014-06-18

Polis: Sparkrav och dåliga villkor leder till att vi inte kan göra ett bra jobb

De senaste veckorna har vi kunnat läsa i många medier om polisernas kamp i lönefrågan, nu senast genom de manifestationer som genomförts i flera svenska städer. Poliser runt om i landet uttrycker sin frustration över hur Rikspolisstyrelsen och politikerna i Sverige värderar vårt arbete.

I grund och botten handlar det om hur mycket politikerna i Sverige är beredd att satsa på svensk polis.

Nu kommer ni säkert tänka att polisen de senaste åren fått ökade anslag, vilket visserligen är sant i kronor och ören men anslagen har ökat med 23 procent sedan 2006 samtidigt som personalen har ökat med ca 25 procent under samma period. Vi är dessutom inte fler poliser i förhållande till invånarantalet i dag än vad vi var på 80-talet.

Nästa tanke som kommer slå er är att ni läst att polisens aldrig klarat upp så få brott som nu. Det stämmer visserligen – men ingen har egentligen ställt frågan varför. Det finns nämligen ett antal synnerligen goda förklaringar.

För det första har polisen genomgått en föryngring av aldrig tidigare skådat slag. Inom idrotten brukar man prata om generationsskifte. Rikspolischefen har själv sagt att det tar fem år att bli en bra polis och svensk polis har aldrig haft så många anställda med mindre än fem års erfarenhet som nu. Dessa måste få tid på sig att växa in i rollen som polis och nå sin fulla potential.

För det andra har beviskraven i domstolarna ökat och brottsligheten blivit svårare att utreda då fler brott begås via internet. Det krävs helt enkelt mer av många utredningar i dag än det gjorde förr för att få en fällande dom. Stora och viktiga satsningar har gjorts på grov organiserad brottslighet men det har tagit en del av det tänkta resurstillskottet gällande mängdbrottsverksamheten.

För det tredje visar flera undersökningar att svenska poliser aldrig har varit så missnöjda med sina arbetsvillkor, löner och chefers ledarskap. Detta visar de senaste dagarnas manifestationer med stor tydlighet. Jag nöjer med den enkla förklaringen att en nöjd medarbetare gör ett bättre jobb än en missnöjd.

Vidare jobbar mängder med poliser med annat än att förebygga eller utreda brott då de av besparingsskäl får sitta i arrester, receptioner och som anmälningsmottagare då myndigheterna inte har råd att anställa civilanställda på dessa positioner. Dessutom sitter det mängder med poliser runt om i landet och sysslar med statistik, konst, ombyggnationer och allt möjligt annat som inte har med huvuduppdraget att göra.

Polisen står nu inför sin största omorganisation sedan förstatligandet 1965 och det ska genomföras med stora besparingskrav, missnöjda poliser och på för många ställen, ett ledarskap som lämnar mycket att önska.

Ingenstans i den del av polisverksamheten jag jobbar slösas det med pengar, tvärtom. På golvet, där den största delen av polisarbetet genomförs sparas det så mycket pengar att det går ut över personalens möjlighet att göra ett bra jobb då framför allt material inte byts ut i tid.

Nu är det upp till politikerna i Sverige att bestämma sig för vilken polis vi vill ha i Sverige. Vill vi fortsätta ha en av världens mest professionella poliskårer är det dags att vakna upp och inse att en professionell polis kostar pengar. Ge oss rätt förutsättningar i form av en skälig lägstalön, en vettig löneutveckling, högskoleutbildning, bättre arbetstider, en organisation med stöttande ledarskap och mindre hets kring statistik och i stället mer fokus på kvalitet så lovar jag som polis att vi även i framtiden kommer ha en av världens bästa poliskårer.

Christian Hald