Ge vårdpersonalen anständiga villkor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-08-23
Vad vore svensk åldringsvård och hemtjänst utan dessa fantastiska lågavlönade kvinnor och män som i sitt kall att hjälpa andra ofta själva stupar på sitt arbete?
Ingenting, hävdar jag. Politiker, vårdföretag och andra berörda makthavare ger knappt grundförutsättningen för en vettig omsorg. Förklaringen är att de vet att personalen som jobbar nära de vårdbehövande har ett hjärta och en moral som säger att vi lämnar inte människor i sticket. Vi gör så gott vi kan.
Hemtjänsten har alltid imponerat på mig. När de ryter till, vilket inte är alltför ofta, handlar det nästan alltid om de vårdbehövandes situation.
I går hände det igen – att hemtjänstpersonal anmälde sig själv. Denna gång var det hemtjänstpersonalen i Hässelby-Vällingby som lämnade in en Lex Sara-anmälan eftersom de anser att de gamla inte får den hjälp de behöver och att personalen inte räcker till.
Flera gånger har de pratat med den ansvariga enhetschefen men hon bara hänvisar till att det redan råder budgetunderskott.
Vad är det för samhälle vi fått? Allt utom budgeten går att dagtinga med. Kommuner och landsting klarar omsorgen endast genom välfärdssamhällets lågavlönade pigor. Varför strider ingen för vårdpersonalens villkor?