Medias enögdhet hotar hela palestinska folket
Medieuppropet: Gör ert jobb och granska även Israel, journalister
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 13.53 | Publicerad 13.51
DEBATT. Den 7 och 8 oktober markerar årsdagen av attacken mot Israel och det efterföljande angreppet mot Gaza. I svensk media tycks dessa datum även markera historiens början.
En flera decennier lång historia av fördrivning, ockupation, förtryck och apartheid har skrivits över med ”kriget mellan Israel och Hamas”.
Historien varken började eller slutade den 7 oktober 2023. En konsument av svensk nyhetsmedia kan dock lätt få den uppfattningen.
”Kriget mellan Israel och Hamas” döljer många årtionden av fördrivning, förtryck, ockupation och urskillningslöst dödande.
Det döljer att kriget förs i Gaza, mot en instängd befolkning som nu också är tvingade på flykt i världens största utomhusfängelse, som varit föremål för blockad under sjutton år och på god väg mot en humanitär katastrof långt innan oktober 2023.
Det döljer att världens högsta rättsliga instanser förklarat Israels ockupation olaglig och inlett flera parallella processer om krigsbrott och folkmord – ett brott mot mänskligheten – och redan konstaterat att en rad grova folkrättsbrott begås mot den palestinska befolkningen i hela det ockuperade området, bland annat tvångsfördrivning, etnisk diskriminering och segregation.
För ett år sedan dödades närmare sjuhundra civila israeler och andra nationaliteter, minst 42 000 palestinier har dödats sedan dess. 250 personer togs till Gaza som gisslan den sjunde oktober 2023, närmare 10 000 palestinier från Västbanken och okänt antal från Gaza har frihetsberövats sedan dess.
I skuggan av kriget i Gaza ökar bosättarnas och arméns våld, dödande, fördrivning och trakasserier mot palestinier på Västbanken.
Att sätta aktuella händelser i ett folkrättsligt sammanhang är inte ett urskuldande eller förminskande av de förbrytelser som begicks den sjunde oktober. Det är att göra sitt jobb som journalist.
Men i stället förlitar sig redaktionerna till stor del på den ena partens talespersoner, inte sällan den israeliska armén, och fortsätter att publicera obekräftade uppgifter utan att faktagranska källor.
De svenskar som anlitas som expertkommentatorer är nästan alltid samma personer, alltför ofta med ett ensidigt vinklat perspektiv, trots att det finns en uppsjö andra kunniga personer i landet som kan bidra med fler perspektiv.
Medias ensidighet riskerar att legitimera ett fullständigt utraderande av det palestinska folket
Samtidigt framställs palestinska uppgifter som opålitliga, medan det faktum att Israel blockerar all internationell press från att släppas in i Gaza ytterst sällan nämns.
Denna ensidighet förstärks ytterligare när den enda bevakningen på plats, utförd av palestinska journalister, inte utnyttjas eller alls erkänns som en legitim källa.
I decennier har palestinska journalister utgjort en måltavla för Israel, som öppet samarbetar med sociala medieplattformar för att censurera och stänga ned palestinska nyhetskonton. Det senaste året har minst 123 palestinska journalister dödats, vilket utgör ett krigsbrott, och minst 69 frihetsberövats, de flesta utan rättegång.
Israel är därmed det land i världen med flest fängslade journalister per capita.
Vi befinner oss i ett redan instabilt världsläge med militär upptrappning, och de senaste veckornas utvidgade eskalering riskerar att utvecklas till ett storkrig i det som i Europa kallas Mellanöstern.
Vi ser med stor oro hur de journalistiska grundprinciperna om en oberoende, faktabaserad och saklig nyhetsrapportering frångås till förmån för en filtrering och därmed förvrängning.
Detta riskerar inte bara att urholka allmänhetens förtroende för medierna generellt. Det farligaste exemplet på en sådan filtrering är mediepresentationen av folkmord som något som avgörs av domstol i efterhand, inte något vi med alla medel är skyldiga att förhindra.
Medias ensidighet riskerar att legitimera ett fullständigt utraderande av det palestinska folket.
För Medieuppropet:
Julia Willén, skribent och universitetsadjunkt i migration
Johanna Wallin, skribent och författare
Anna Ardin, författare och skribent
Johanna Darnéus, freds- och konfliktvetare och journalist
Filip Hallbäck, kulturskribent och krönikör
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.