Stoppa sommarens tvångsäktenskap
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-03
FP och M: Landets kommuner har ett stort ansvar i arbetet mot hedersförtryck
Snart börjar sommarlovet, för de allra flesta ungdomar något att se fram emot och längta efter. Men för några – framför allt en del av Stockholms tonårsflickor – betyder sommarlov istället risken att tvingas iväg från Sverige för att förlovas eller giftas bort med en man som de själva inte har valt. Det är nu de förberedelserna äger rum.
Under senare år har det hedersrelaterade förtrycket diskuterats på allvar. Regeringen har tagit initiativ till att kriminalisera tvångsäktenskap, tagit bort möjligheten att ge omfattande dispens från undervisning som ogillas av elevens föräldrar och satsat en hel del pengar på att bekämpa hedersförtrycket. Vi själva har noga kartlagt omfattningen av hedersförtryck i Stockholm och sjösatt ett omfattande arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa olagliga hedersinskränkningar. Det viktigaste med alla dessa åtgärder är att locket har lyfts och att frågorna nu diskuteras öppet och sakligt. Det är i dag mycket få som inte anser att hedersförtryck är ett problem som ska tas på allvar.
Vi som leder Sveriges kommuner har ett stort ansvar för att se hedersproblemen – och göra något åt dem. Att leva i hederskultur innebär ofta begränsningar i små och stora frågor som rör både skolan och fritiden. Stockholms studie visar att hedersförtrycket är mer utbrett än vad de flesta tidigare trott. Omkring 3 000 tonårsflickor i Stockholm lever med så allvarliga hedersrelaterade livsbegränsningar, att de kränker flickornas rättigheter och bryter mot svensk lag. Hela 16 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna svarade att de har begränsningar i sitt val av framtida man eller hustru.
Under det senaste året har vi tagit en rad initiativ för att uppmärksamma och motarbeta hedersförtrycket mot Stockholms unga: Vi utbildar socialsekreterare och chefer i socialtjänsten; vi samarbetar med polisen för att nå inte bara offren, utan också gärningsmännen. Operation Kvinnofrid har gjort detta till sin stora fråga i hela Stockholms län och vi planerar nu för ett gemensamt ”Hedershus”. Och jämställdhetsarbete med särskilt fokus på hedersförtryck har påbörjats i Stockholms skolor.
Men vi måste göra mer. Till hösten kommer några av stadens rektorer att sakna en eller flera elever, som inte kommer tillbaka när skolan börjar igen. Vi vet inte vilka de är eller hur många de blir, eller ens hur många som lever med det hotet. Därför tar vi nu initiativ till en gemensam kraftsamling mellan skolan och socialtjänsten för att minimera risken att några elever från Stockholms skolor mot sin vilja gifts bort under sommarlovet. Det gemensamma uppdraget går ut på att skolans personal – innan det är för sent - ska anmäla misstankar om elever som riskerar att föras utomlands för att giftas bort. Barnäktenskap är inte tillåtna i Sverige. Att tvinga någon att gifta sig är straffbart.
Skolan ska tillämpa de rutiner som gäller i alla andra situationer vid misstanke om att barn och unga far illa. Men skolan ska också veta att socialtjänsten helhjärtat möter upp. På Socialjourens dygnet runt-nummer 508 40 000 kommer vi se till att alla misstankar om övergrepp omedelbart tas på allvar.
I såväl skolan som socialtjänsten har vi ett stort ansvar att möta de elever som är rädda att vårens skolavslutning blir deras sista. Vi vill därför att alla Stockholms lärare, rektorer och andra vuxna i skolan ska vara extra uppmärksamma på utsatta ungdomars signaler. Kan vi denna vår upptäcka och förhindra att några unga kvinnors liv för evigt förändras mot deras vilja, visar vi samtidigt att internationell öppenhet och barns egna rättigheter kan och måste gå hand i hand.
Lotta Edholm
Ulf Kristersson