Sjuka i corona drabbas av trauma i efterhand
Debattörernas krav: Bygg ut traumavården
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-16
DEBATT. Nästan var tionde svensk drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, men många får aldrig rätt hjälp. I och med coronapandemin riskerar fler att traumatiseras. Den nya nationella strategin på området psykisk ohälsa måste därför också handla om att bygga upp ett bättre stöd för personer som behöver vård för sina trauman.
Det tog vården tio år att upptäcka att Ulrika Westerberg var traumatiserad. Trots tydliga tecken i form av stark magvärk, depressioner, flashbacks och mardrömmar, ställde vården aldrig de rätta frågorna för att upptäcka hennes trauma. I stället felmedicinerades hon med både antidepressiva läkemedel och neuroleptika och hon är inte ensam.
Vi har många fler exempel bland våra medlemmar och i takt med att Coronapandemin fortskrider ökar även antalet.
Samtidigt ökar våld i hemmen till följd av isolering och den ekonomiska krisen i pandemins spår, något som också riskerar leda till fler trauman.
I dag saknas ofta rutiner för att screena personer för trauma inom psykiatrin och okunskapen är stor kring att svåra händelser i livet kan leda till allvarliga psykiska symtom.
Dessutom har få regioner professionellt stöd för traumatiserade. Detta trots att det finns effektiva och evidensbaserade metoder för att behandla trauman, exempelvis traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, TF-KBT. En pågående kartläggning från Kunskapscentrum för katastrofpsykologi vid Uppsala universitet visar att endast åtta av landets 22 regioner har specialiserade mottagningar eller team för psykiskt traumatiserade personer. Åtta regioner hade det inte och sex svarade att de inte visste.
Vi kräver därför:
- Satsa på psykoterapi. Den nya regeringsuppdraget att ta fram en strategi på området psykisk ohälsa måste innehålla utökade möjligheter till olika former av psykoterapier och ett kunskapslyft vad gäller trauma. I exempelvis Tyskland innefattar sjukförsäkringen flera års psykoterapisamtal och i Finland subventioneras terapi upp till 200 sessioner.
- Stärk brukarnas inflytande. All vård och stöd måste också utvärderas utifrån patientens och brukarnas perspektiv.
Det är bra att regeringen satsat miljarder de senaste åren för att förbättra den psykiska ohälsan, men det behövs säkerställas att pengarna inte försvinner i kommunernas och regionernas svarta hål, vilket hänt på många håll. Idag finns inga tydliga indikatorer för att mäta patient- och brukarnära resultat och kvalitet. Dessa måste tas fram och bättre utvärderingar göras.
Insatserna för psykiskt sköra har länge varit otillräckliga och ojämlika runt om i landet. I och med coronakrisen är läget än mer akut.
Regeringens nya strategi för psykisk hälsa får inte bara bli tomma ord. Nu måste Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ta behovet av bra vård för traumatiserade personer på allvar och regeringen göra verklighet av detta.
Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.
Doris Nilsson, leg psykolog/leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi, behandling och bedömning, Docent och biträdande professor i klinisk psykologi
Sultan Kayhan, riksdagsledamot för Socialdemokraterna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.