A-kassan ska inte få vara betald semester
Timbro: Åtta miljarder kronor har gått till personer som själva sagt upp sig
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-07-09 06.00
DEBATT. För första gången någonsin kostar a-kassan svenska skattebetalare över 40 miljarder. Att den som har sagt upp sig frivilligt har rätt till a-kassa driver på miljardrullningen.
Nu måste regeringen skärpa reglerna så att a-kassan inte längre kan vara en betald semester.
Arbetslösheten i Sverige utgör ett allt större samhällsproblem. Det var budskapet när arbetsmarknadsminister Johan Pehrson nyligen presenterade läget på den svenska arbetsmarknaden.
Den öppna arbetslösheten ligger nu på mellan åtta och nio procent, vilket är tredje högst i hela EU. Nästan 500 000 personer som skulle kunna arbeta står utan försörjning. Bland utrikes födda kvinnor är arbetslösheten över 20 procent.
Men Pehrson är fast besluten att vända utvecklingen. I juni klubbade riksdagen igenom det som han själv beskrivit som sitt stora flaggskepp under mandatperioden, en reformering av a-kassan.
Reformen, som delvis ärvts från den föregående regeringen, syftar till att minska administrationen och stärka arbetslinjen genom att en högre inledande bidragsnivå följs av en snabbare avtrappning.
Förändringarna är mycket välkomna. Få samband är så tydligt belagda som att högre bidrag för att inte arbeta ökar arbetslösheten och i år kommer statens utgifter för a-kassesystemet för första gången att spräcka gränsen på 40 miljarder kronor.
Men även om ambitionen är god finns det stora brister i reformen. Regeringen tycks ha missat att åtgärda helt uppenbara fel i dagens a-kassa.
Regeringen säger sig företräda arbetslinjen. Det är dock svårt att ta detta på allvar.
Det främsta exemplet är att man behåller möjligheten att ta emot a-kassa trots att man frivilligt har sagt upp sig. Det kan låta motsägelsefullt.
A-kassan är ju ett skydd för den som blivit av med jobbet, men enligt dagens regelverk kan den som sagt upp sig utan särskild anledning också få bidrag. Den enda skillnaden är att den som sagt upp sig har en längre karenstid.
Och det är ingen detalj i sammanhanget. Timbro har gått igenom hur de olika a-kassorna fördelat pengar under de senaste åren.
Dessa helt nya siffror visar att a-kassorna mellan 2018 och 2022 betalade ut över åtta miljarder kronor i bidrag till personer som själva valt att säga upp sig utan särskilda skäl. Under fem år har över 80 000 personer mottagit a-kassa för vad som i praktiken varit en semester.
Det är inte bara samhällsekonomiskt vansinne att spendera skattepengar på semestertillvaro. Det är också bevis på att a-kassan i dag knappast genomsyras av principen att den som har möjlighet att försörja sig själv ska också göra det.
Det påvisar också med all önskvärd tydlighet att det som a-kassan utger sig för att vara, ett skyddsnät vid till exempel neddragningar och konkurser, inte gäller.
Tyvärr verkar regeringen inte ha varit intresserad av att förändra det här systemfelet. I regeringens proposition skriver Pehrson uttryckligen att det är bra att man har kvar möjligheten att få a-kassa även om man sagt upp sig självmant.
Antingen så tycker han det, och snacket om arbetslinjen är en bluff. Eller så har man inte gjort en gedigen analys av hur systemet fungerar i dag.
Regeringen säger sig företräda arbetslinjen. Det är dock svårt att ta detta på allvar när a-kassan fortsätter pumpa ut miljarder skattekronor till personer som valt bort en egen försörjning.
För en borgerlig regering borde det vara en självklarhet att avskaffa möjligheten att få bidrag vid frivillig arbetslöshet.
Adam Danieli, programansvarig, Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.