Makten visar sin arrogans i rätten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-04-16
Att sparka nedåt går alltid lätt. Jag får mycket dåliga vibbar av den rättegång som nu avslutats i folkpartiets spionaffär. Jag undrar om domare och nämndemän känner samma avsmak för den maktarrogans som ledande folkpartister visade upp i rätten. Självklart gör de allt för att rädda sitt eget skinn, och vad enkelt allt vore för dem om Per Jodenius bedöms som ensam skyldig.
Det råder ingen tvekan om att de gamla riksdagspartierna inte skyr så särskilt många medel för att bekämpa varandra i ett val. Där är inget parti bättre än något annat.
Självklart talar Per Jodenius sanning när han hävdar att kulturen inom partiet uppmuntrade till att töja gränser och visa framfötterna. Uppdraget är solklart, hitta så mycket negativt och ofördelaktigt du kan om din motståndare. Du kommer att bli rikligt belönad, för Guds skull, DET HANDLAR OM MAKT.
Per Jodenius hade lösenordet till Sapnet. Nu blev spionerna som annars följer motståndaren på alla politiska möten nästan onödiga. I?stället kom färdiga rapporter och sossestrategi direkt till mejlkorgen. Allt hade varit underbart om intrånget inte hade avslöjats.
”Den där” Jodenius sa Lars Leijonborg och tittade rätt in i tv-kameran för att vi tittare skulle förstå vilket avstånd han tog från den unge folkpartisten. Honom känner jag inte, han har agerat på egen hand.
Maktens arrogans är densamma, oavsett om vi har demokrati eller diktatur.