Mediehusen måste få betalt för sitt arbete
Debattören: Därför är EU:s nya upphovsregler så viktiga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-03-21 | Publicerad 2019-03-11
DEBATT. Flera viktiga ändringar har gjorts sedan det nya upphovsrättsdirektivet först presenterades. Länkar och kortare sammandrag är undantaget, privatpersoners länkning kommer inte att regleras och det finns inget krav på automatiska filterlösningar.
Däremot kommer direktivet att säkerställa att upphovsrätten är anpassad för den digitala utvecklingen.
I takt med digitaliseringen sker nyhetskonsumtionen till allt större del via sociala medier, tjänster för nyhetsförmedling och sökmotorer. Att nyheter vinner ökad spridning är i grund och botten bra. Fler kan då ta del av granskande journalistik vilket stärker både samhällsdebatten och demokratin.
Men för att det även i framtiden ska vara möjligt måste journalisterna och mediehusen få betalt för sitt arbete. Så är det inte i dag eftersom lagstiftningen kring upphovsrätt inte har uppdaterats i takt med digitaliseringen. Därför är EU:s nya upphovsrättsdirektiv så viktigt.
I dag kan sociala medieföretag och it-plattformar kopiera delar av nyhetsartiklar som deras användare kan ta del av. Det sker utan journalistens eller tidningens godkännande och utan att plattformarna ger någon ersättning, vilket gör att plattformarna och mediehusen konkurrerar på olika villkor.
Tidningarna har stora kostnader för att kunna framställa och förmedla nyheter medan plattformarna fritt kan nytta resultatet.
För att säkerställa att mediehusen får betalt när plattformarna använder deras material föreslås i det nya direktivet att en ny närstående rättighet för digitala presspublikationer införs – en utgivarrätt.
Det innebär att det upphovsrättsliga skyddet för mediehusen stärks.
Flera viktiga ändringar av denna bestämmelse har gjorts sedan det första utkastet presenterades av EU-kommissionen. Om plattformarna bara använder sig av en länk, kortare utdrag eller enstaka ord kommer det även i framtiden att kunna göras helt fritt.
Det är först när företagen kopierar större utdrag av en artikel som tidningarna har en rätt till ersättning. Så kallade snippets eller puffar är alltså helt undantaget.
Det finns inte heller någonting i direktivet som hindrar privatpersoner från att dela nyhetslänkar på sociala medier.
Kritik, satir och parodier som memes är också särskilt undantagna för att yttrandefriheten inte ska påverkas. Det är viktigt att det klargörs och det numera framgår tydligt i direktivet.
För att upphovsrättsskyddade verk ändå inte olagligt ska laddas upp, ställs krav på att på att internetplattformarna vidtar åtgärder för att förhindra detta. Det finns inget krav på att dessa åtgärder ska bestå av filterlösningar och det är helt upp till plattformarna hur de väljer att göra detta så länge det görs utifrån höga branschstandarder.
Att regleringen är teknikneutral och att plattformarna själva kan avgöra vilka metoder som passar deras företag bäst är viktigt. Mindre stränga krav kommer dessutom att ställas på mindre plattformar och nystartade företag och bloggar undantas helt från många av kraven.
Genom de ändringar som har gjorts i direktivet har viktiga förtydliganden gjorts. Direktivet handlar helt enkelt om att se till så att plattformarna ger ersättning till medierna när företagen använder deras material.
Det är en förutsättning för att det även i framtiden ska kunna bedrivas högkvalitativ journalistik där yttrandefriheten står i centrum.
Jeanette Gustafsdotter, vd på medieföretagens branschorganisation TU – Medier i Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.