Unga förtjänar bättre kunskap om mensen
15 läkare och experter: Två av tre tonårsflickor undviker sociala aktiviteter varje månad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-28
DEBATT. Ellen stannar hemma från skolan varje månad på grund av svår mensvärk. Aisha orkar nästan ingenting eftersom hennes järndepåer är helt tomma. Alice skippar alltid sina träningar när hon har mens.
Så här ser det ut i Sverige år 2024, i ett av världens mest jämställda länder där hälften av befolkningen har en livmoder i kroppen. Det är helt oacceptabelt.
Vi är många som möter unga i vårt dagliga arbete och som oroar oss över hur den generella okunskapen kring mens påverkar ungas hälsa och mående. Vi vet även, utifrån en rad rapporter och forskning, hur okunskap om menstruell hälsa påverkar unga menstruerandes vardag negativt.
Här följer några exempel:
- Två av tre personer med mens undviker sociala aktiviteter och idrottsträning varje månad och anger sin menstruation som anledningen.
- 14 procent stannar hemma från skolan varje månad på grund av mensrelaterade besvär.
- 26-45 procent av menstruerande mellan 16-18 år bedöms ha tömda järndepåer.
- Bara en av fyra som har besvärande riklig mens söker vård.
Den allmänna kunskapen måste öka och då även hos föräldrar
Dessa mensrelaterade problem skulle majoriteten få hjälp med om de hade mer kunskap om mens, om vad som är normalt och inte samt när det är dags att söka vård.
Det är hög tid att lyssna på experterna, vidta en rad förbättringar och åstadkomma en förändring.
Landets skolsköterskor möter alla våra unga i samtal om hälsa under obligatoriska hälsosamtal. I dagsläget finns dock ingen enhetlig modell för hur hälsosamtalen ska se ut. Det är upp till den enskilda skolsköterskan, eller grupper av skolsköterskor, att utforma sina egna hälsosamtal utifrån givna riktlinjer.
Anmärkningsvärt nog finns i dag inte en enda riktlinje som berör kartläggning och rådgivning kring menstruell hälsa. Därmed finns heller ingen enhetlig modell för samtal om mens med våra unga.
Här finns mycket stora förbättringsmöjligheter. Vi föreslår följande för att förbättra ungas mående och minska risken för att de begränsas i vardagen på grund av sin mens:
Den allmänna kunskapen måste öka och då även hos föräldrar, för att kunna samtala, vägleda och stötta på bästa sätt.
Som förälder behöver du förse dig själv och ditt barn med information från till exempel 1177, umo.se och böcker i ämnet och från start skapa rum för viktiga samtal kring mens i hemmet.
Här behöver också skolhälsan och andra plattformar nå ut med kunskap som når denna målgrupp.
Lärare i grundskola och gymnasium bör kontinuerligt undervisa om menstruell hälsa utifrån elevernas ålder och mognad.
Undervisningen behöver ha den bredd som ämnet kräver, med kunskap om menscykeln, kost, normer, smärtlindring, vad som är att beakta som en riklig menstruation, samt att om mensen begränsar det vardagliga livet bör ungdomen söka upp skolsköterska eller ungdomsmottagningen för hjälp.
För att lärare ska ha möjlighet att fortbilda sig behöver ansvariga rektorer avsätta tid och resurser till detta.
För att tydliggöra vad skolsköterskans samtal kring menstruell hälsa bör innehålla bör Socialstyrelsen och Skolverket göra tillägg i sina vägledande dokument.
För likvärdigheten bör riktlinjerna innehålla frågor kring riklig mens, smärtlindring och om eleverna har ett mönster av att stanna hemma från skolan på grund av mensen.
Viktigt är också att ställa frågor kring järnrik kost och symtom på järnbrist för att kartlägga det stora mörkertalet (en tredjedel) av unga med låga järnnivåer, samt uppmuntra till frikostig provtagning via primärvård/vårdcentral.
Kopplingen mellan hälsa och kön är tydlig där flickor och kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än män. Psykisk ohälsa ökar även mest bland flickor och yngre kvinnor och våra unga mår allt sämre.
Mensrelaterade besvär, som järnbrist, skolfrånvaro samt att behöva avstå från aktiviteter, påverkar livskvalitén och sannolikt även den psykiska hälsan negativt.
Kunskapen om menstruell hälsa är centralt för att kunna ta hand om sig själv och må bra.
Dagens okunskap är ett stort misslyckande, ett hål i systemet som det är dags att täppa igen. För att nå jämställd hälsa behöver stor vikt läggas vid kunskap och insatser för våra unga menstruerande.
Ansvaret delas av olika aktörer i samhället som möter denna målgrupp - och det är hög tid att vi tillsammans axlar ansvaret.
Erica Hebbe, författare till boken ”Mens – allt du vill veta”, skolkurator med sexologikompetens
Helena Graflund Lagercrantz, specialist i gynekologi och obstetrik
Helena Kopp Kallner, överläkare, i gynekologi och obstetrik, docent
Rebecka Kaplan Sturk, specialist i gynekologi och obstetrik, barn- och ungdomsgynekolog
Lisa Söderman, specialistläkare gynekologi och obstetrik
Asabea Britton, barnmorska
Ann-Charlotte Wahlberg, skolsköterska, distriktssköterska och anestesisköterska
Jessica Berg von Linde, skolsköterska, specialistsjuksköterska barn och unga
Johanna Baraka, specialistsjuksköterska barn och unga, samtalsterapeut
Jonas Hebbe, biträdande överläkare, specialist i gynekologi och obstetrik
Sofia Strand, barnmorska ungdomsmottagning
Anna-Sofia Melin, med dr, specialist i gynekologi, ungdomsmottagning
Sara Dellner, barnmorska
Lotta Tingstam, skolläkare och specialist i allmänmedicin
Anna Sundell, barnmorska
Malin Öndemark, överläkare i gynekologi och obstetrik
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.