Eli Göndör: Slöjan kan vara en symbol mot förtryck
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-08-21 | Publicerad 2013-08-19
Uppropet handlar om rätten att visa en religiös identifikation i klädval
Efter att en höggravid kvinna med hijab (slöja) misshandlats i Farsta natten mellan 16 och 17 augusti, har ett initiativ tagits till en hijabmanifestation. Det är fortfarande oklart vad som låg bakom misshandeln men ganska omgående påstods det att misshandeln skulle vara ett uttryck för muslimhat, eftersom den misshandlade kvinnan bar hijab. Därför ansågs en rimlig motreaktion vara en hijabmanifestation vars syfte skulle vara att uppmärksamma det fruktansvärda i att en kvinna blev misshandlad på grund av att hon bar slöja.
Kritiken mot manifestationen har inte låtit vänta på sig och uttrycker inte sällan åsikten att hijab är en symbol för förtryck av kvinnor. Således borde de som är för kvinnors rättigheter i stället avstå från att delta.
Så hur är det nu med hijab? Är det en symbol för kvinnoförtryck eller står den för något annat?
Slöjan har länge diskuterats utifrån olika perspektiv. Med tiden har den fått ett symbolvärde som belastats av olika föreställningar om allt från den västerländska bilden av islam som något efterblivet och bakåtsträvande till synen på kvinnor, deras frigörelse och krav på jämställdhet.
Något direkt påbud i Koranen för kvinnor att bära slöja finns inte. Snarare bör slöjan ses som en tolkning av en del texter i Koranen till förmån för en patriarkal maktordning i syfte att reglera kvinnors sexualitet i det offentliga rummet.
Icke desto mindre har slöjan genom åren fått olika betydelser och använts av kvinnor på olika vis. Det finns de som tillbakavisar att kvinnor som kollektiv skulle vara emot slöjan. Som argument lyfts exempelvis fram tillståndet i Iran 1920. I ett försök till att visa upp Iran som upplyst och västorienterat utfärdade Reza Shah en order som förbjöd kvinnor att bära slöja. Ryktet om förbudet ledde till demonstrationer där kvinnor såväl religiösa som icke-religiösa satte på sig slöjor. Liknande demonstrationer förekom i Syrien på 1960-talet. Slöjan har även använts av algeriska kvinnor för att demonstrera dels mot den franska kolonialmakten, dels som en markering i syfte att bejaka algerisk identitet och kultur. Bland palestinier i Gaza sammanföll Hamas regim med en islamisering av samhället, vilket gjorde slöjan även till en symbol för motstånd mot Israel.
Inom forskningen används begreppet motståndsidentitet för att beskriva gemenskaper som formas för att opponera sig mot marginalisering eller förtryckt. I just sådana fall kan religiösa symboler användas för att upprätthålla en egen identitet och kräva att bli accepterad utan att behöva anpassa sig till majoritetssamhällets förväntningar på hur man bör klä sig eller vad man bör äta. Därmed säger slöjan inte nödvändigtvis något om bärarens religiösa föreställningsvärld.
Oavsett orsaken bakom misshandeln, klingar ändå stödet för hijabmanifestationen falskt när den kommer från håll som i normala fall uttrycker sig nedlåtande om religion. Ty hur man än vrider på det kan manifestationen inte ses som annat än stöd för rätten att få uttrycka en religiös identifikation genom klädval.
Eli Göndör