Omar Mustafas svar på kritiken
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-04-22 | Publicerad 2013-04-11
Under mitt liv har jag sett åtskilliga exempel på där folkgrupper marginaliseras, demoniseras och utsetts för hat och hets. Jag har sett maktstrukturer och samhällsnormer som gynnar vissa och missgynnar andra. Jag har sett och upplevt hat och hot på grund av mitt val av religion och på grund av att jag bryter mot den vita normen.
Kampen för rättvisa, alla människors lika värde och fria val har för mig därför alltid varit en ledstjärna i mitt samhällsengagemang. Jag tror starkt på ett samhälle som präglas av mångfald och jämlikhet, där en muslimsk kvinna i slöja ska ha samma grundläggande mänskliga rättigheter som en ateistisk kvinna som hatar slöja. Jag blir upprörd över kränkningar av kvinnors rättigheter. Jag ser kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter och tar djupt avstånd från alla försök att hindra kvinnor att leva sina liv efter sina val.
Jag tror på och försvarar den svenska äktenskapslagstiftningen som bland annat ger rätt till homosexuella par att ingå äktenskap samtidigt som den ger rätt till religiösa församlingar att själva definiera sina riter och vigseltraditioner, så länge de inte strider mot svensk lag. Jag tror på möten och dialog som överskrider våra livsåskådningar, ideologier och livsval. Jag tror på ett samhälle där jag kan vara jag och du kan vara du, utan att hat behöver uppstå oss emellan.
Rasism och hatpredikningar får aldrig legitimeras, de måste mötas, motverkas och förebyggas. I samband med mitt långa engagemang i den palestinska frågan har jag varit mycket aktiv med att skilja mellan protester mot den israeliska ockupationsmaktens folkrättsvidriga brott och mot gamla förkastliga antisemitiska konspirationsteorier. Jag har handgripligen plockat bort antisemitiska plakat från manifestationer och fått människor som burit sådana avvisade. Jag tror på dialog och inte på polarisering.
Denna värdegrund har jag alltid haft i mitt engagemang i det muslimska arbetet, i civilsamhället i stort och nu även i mitt politiska arbete. För mig är det därför mycket beklagligt att folk fått en annan uppfattning om vad jag tycker eller vad jag står för.
Under de senaste dagarna har det kommit kritik mot att jag har varit ledare i organisationer som medvetet och omedvetet bjudit in personer som uttryckt sig rasistiskt och intolerant vid olika tillfällen och att detta är att betrakta som legitimering av deras åsikter. Syftet att bjuda in dessa talare var i linje med min övertygelse om dialog med väletablerade muslimska föreläsare världen över, utan att för den delen dela alla deras åsikter. På så sätt har jag tyckt att det har varit ett viktigt bidrag till den breda dialogen, om det samtidigt hanteras professionellt. Och där har vi brustit.
Jag har full förståelse för kritikernas syn på att dessa personers deltagande kan uppfattas som legitimering av en hatfylld och intolerant syn, inte minst har de senaste dagarnas debatt visat att det har motverkat sitt syfte. Min mening är att inga sådana personer bör bjudas in om de inte starkt tagit avstånd från sina tidigare hatfyllda uttalanden. Detta behöver vi vara mycket bättre på att säkerställa. Vi ska ha ett forum för dialog, och det ska vara ett forum som bygger på alla människors lika värde. Och det måste också vara grunden när väljer vilka som ska medverka.
Jag personligen kommer fortsätta mitt arbete mot rasism och orättvisor, oavsett vem det utförs emot och vem förövaren är. Det engagemanget har alltid varit min drivkraft och det kommer det fortsätta vara med mig in i den socialdemokratiska partistyrelsen.
Omar Mustafa