Kvinnor i vården är välfärdens pigor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-19
Sedan länge vet vi att kvinnodominerade yrken inom vårdsektorn i första hand ses som ett kall snarare än ett yrke. Av offentligt anställda kvinnor krävs betydligt mer än vad de får betalt för. Vi vet också att kvinnor inom omsorgen blir utslitna och utbrända i sin kamp att underlätta för gamla och sjuka. Det ekonomiska trycket och synen på att alla verksamheter ska gå med vinst har bidragit till att det blir färre och färre händer i vården.
Ett vårdbiträde tjänar i dag drygt 16 000 i månaden. En sjuksköterska med 27 år i yrket har en grundlön på 25 700 kr. En sjuksköterska med fyra år i yrket har 23 000 kronor.
Då ska vi betänka att de har fyra års högskolestudier bakom sig och dessutom arbetsuppgifter som innebär ett stort ansvar. Jag förstår att många ser sin lön och sin löneutveckling som ett hån!
Nu pågår löneförhandlingar mellan Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och landsting. Vårdförbundet kräver ett generellt lönelyft på 1 700 kronor i månaden. I förra årets avtalsrörelse var arbetsgivarna väldigt tillmötesgående med Kommunals lönekrav. Det var bra, men det räcker inte. Det är dags att kvinnodominerade yrken får lön för det arbete de utför. De snackas i den politiska retoriken om pigor och pigavdrag. Är det några som har pigstatus så är det kvinnor inom vården.