Kvinnor är förlorarna i svenska psykvården
KD: Så gör vi upp med ett allvarligt jämställdhetsproblem
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-07
DEBATT. Kvinnors och flickors psykiska ohälsa ökar. Det märks i skolan, på arbetsmarknaden och i sjukskrivningsstatistiken.
I december 2021 var sjukpenningtalet 81 procent högre för kvinnor än för män. Den här situationen är dyr för samhället och outhärdlig för många kvinnor och flickor.
Depression och ångest är klart vanligare bland kvinnor och i motsats till de flesta kroppsliga sjukdomstillstånd kan de hänga kvar eller gå i vågor under mycket lång tid.
Det krävs alltså ett strategiskt och målmedvetet arbete för att lindra de här problemen innan de förvärras.
En viktig nyckel är att se och behandla redan i ett tidigt skede. Det gäller att hantera problemet innan det växer och sätter igång en ond cirkel av svårigheter med studier, arbete och familj – svårigheter som sedan i sin tur ökar stressen och förvärrar tillståndet.
Här har elevhälsan därför en nyckelroll.
Ett problem med dagens sjukvårdsorganisation är att olika delar ligger på olika nivåer. Elevhälsan är en del av skolan och ansvaret för den ligger därför hos kommunerna, samtidigt som den övriga sjukvården styrs av regionerna.
Det skapar en del problem, till exempel att en skolelev som först sökt sig till elevhälsan därefter ändå kan behöva gå till vårdcentralen för att där få en remiss till specialistsjukvården.
Det innebär onödigt krångel, särskilt för en mycket ung person som redan tyngs av dåligt mående. Vi kristdemokrater har därför länge drivit på för en mer sammanhållen vård där elevhälsan sorterar under samma beslutsnivå som resten av sjukvården.
Vi ser även att flickor inte alls diagnosticeras med neuropsykiatriska åkommor såsom adhd och autism i samma utsträckning som pojkar.
Förmodligen beror det inte på att det är mindre vanligt hos flickor, utan på att vi är sämre på att upptäcka det hos dem.
Mycket av forskningen på neuropsykiatriska åkommor har utgått från pojkars och mäns situation.
Det finns starka samband mellan neuropsykiatriska åkommor och psykisk ohälsa.
Riksförbundet Attention gjorde 2020 en undersökning som visade att 88 procent av de flickor och kvinnor med egen NPF-diagnos även lider av eller har upplevt psykisk ohälsa.
82 procent har någon gång tänkt att de inte orkar leva. Det är alarmerande höga siffror. Och då omfattar undersökningen endast flickor och kvinnor som faktiskt fått en diagnos. Bland de icke-diagnosticerade lider många i tysthet utan att ens veta vad de lider av.
Vi vet för lite om varför skillnaderna mellan flickor och pojkar är så här stora. Men vi vet att de finns.
Kristdemokraternas slutsats är därför att det behövs krafttag som sätts in tidigt och på flera nivåer samtidigt.
Elevhälsan måste integreras med resten av sjukvården. Vi vill även införa en elevhälsogaranti som innebär att varje elev ska kunna få kontakt med elevhälsan varje skoldag.
Vi vill även införa ett nationellt forskningsprogram på kvinnors och flickors hälsa så att de stora och oförsvarliga skillnader som i dag råder mellan könen ska kunna jämnas ut.
Över huvud taget behöver Sverige göra en rejäl nationell uppföljning av hela vården ur ett jämställdhetsperspektiv. Sjukvården måste klara av att behandla kvinnor och män både jämlikt och samtidigt olika.
Det finns biologiska och fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män och där har vården inte hängt med, varken i Sverige eller i andra länder. De här förslagen innebär början på en rejäl uppgörelse med detta allvarliga jämställdhetsproblem.
Sveriges kvinnor ska kunna lita på sjukvården.
Ebba Busch, partiledare (KD)
Nike Örbrink, förbundsordförande KDU
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.