Skyll inte på lärarna när betygen blir fel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-04-07

Debattören: Likvärdiga och rättvisa betyg är en omöjlighet

DEBATT. Att bedöma och betygssätta elevers kunskaper och färdigheter är en del av lärares arbetsuppgifter. Betygen får konsekvenser för elevers personliga utveckling och självkänsla, men också för vilka skolor och vilken utbildning som blir möjliga att antas till. Det är några motiv till varför likvärdiga och rättvisa betyg anses betydelsefulla. I Aftonbladet kan vi läsa om kritiska elevers test av sina lärares bedömningar och det intressanta resultat de erhöll. Det problematiska är att det återigen är så att många tycks mena att det är lärarna som brister.

Jag ifrågasätter den faktiska möjligheten att sätta likvärdiga och rättvisa betyg, åtminstone om bedömningarna gäller elevers förståelse för sammanhang uttryckta genom essäliknande skrifter.

Vid frågor där elever ska föra resonemang uppstår ett antal problem som försvårar likvärdighet och rättvisa.

Det blir enskilda lärares tolkning av de dunkla betygskriterierna som avgör. Lärares olika syn på hur kunskap uppkommer inverkar på undervisning, tolkning och bedömning. Lärares relation till eleverna påverkar bedömningen, såtillvida att lärare ibland sätter lägre betyg på andra elever än de egna, att elevers uppförande och attityd kan inverka, samt att det uppträder skillnader i bedömningen beroende på kön, socio-ekonomisk och etnisk bakgrund.

Betyg ska vara målstyrda, men är det möjligt att inte jämföra elevers resultat. Lärare som läser 30 svar kommer att påverkas av de olika svar de läser. Hur olika elever uttrycker sig inverkar på de tolkningar som blir möjliga, vilket medför att senare lästa svar påverkas av tidigare lästa.

Det finns lärare som på grund av upplevd stress mildrar bedömningskriterierna. Skolan som institution har dessutom under senare år blivit en marknadsaktör vilket kanske lett till en uppåtgående betygstrend.

Det är aspekter av ovanstående slag, samt de otydliga betygskriterierna, som avgör lärarens betygssättning. Lärare vill ge så rättvisa betyg som möjligt, men jag hävdar att det löfte om rättvisa och likvärdiga betyg som riksdagen ställt i utsikt dels är omöjligt att infria, och dels innebär en press- och stressfaktor för lärares arbete.

Göran Brante

Docent i pedagogik, Institutionen för didaktik och

pedagogisk profession, Göteborgs universitet