Fritids har blivit farligt för barnen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-25
Rossana Dinamarca (V): Borgerliga nedskärningar har gjort barngrupperna allt för stora
Nu lider sommaren mot sitt slut och 100 000 förväntansfulla sexåringar ska börja i förskoleklass. Min son är en av dem. Han, liksom många andra, kommer också att gå på fritids som en del av skoldagen. Jag är orolig för hur det ska gå, för fritids har blivit hälsovådligt.
I förskolan har de flesta barn vistats i en trygg miljö och alltid har kunnat vända sig till en vuxen om de har behövt hjälp, uppmuntran, tröst eller bara lite uppmärksamhet. På fritidshemmen väntar en helt annan verklighet. Min son har gått i en förskolegrupp med 17 barn – nu ska han börja i en fritidsgrupp med 60 barn. För honom och alla andra barn kommer det att bli svårt och otryggt. Dessutom kommer det att vara omöjligt för fritidspedagogerna att lära känna alla barn.
De senaste åren som riksdagsledamot har jag besökt många fritidshem. På flera olika håll i landet säger pedagogerna samma sak: situationen är ohållbar. Jag har besökt fritidshem som har grupper med 75 barn och 3 personal! Och det finns ställen där barngrupperna är ännu större. Det går inte att genomföra någon meningsfull pedagogisk verksamhet när varje vuxen ska ha ständig uppsikt över fler än tjugo barn, det handlar mer om förvaring. I bästa fall kan personalen hålla tillräcklig uppsikt så att barnen inte råkar ut för skador.
Med högerregeringen och Jan Björklund som ansvarig minister har fritidsgrupperna ökat med sex barn. I snitt är det 36,7 barn per grupp. De ökade barngrupperna motsvarar en nedskärning med 20 procent, och sinande resurser till fritidshemmen innebär självklart låg personaltäthet och stora barngrupper. Skolverkets lägesbedömningar har pekat ut problemen. Jag vill hävda att högerregeringens bantning av vår gemensamma välfärd som skola, vård och omsorg riskerar barns hälsa.
Eftersom situationen för fritidsverksamheten är akut, och till och med hälsovådlig, krävs det snabba åtgärder. Vänsterpartiet presenterar här en fyra förslag för att förbättra fritids.
1. Max 20 barn och 2 pedagoger per fritidsgrupp.
2. De som arbetar på fritidshemman ska vara behöriga. Eftersom fritidspedagogerna tar ett allt större ansvar för elevernas kunskapsutveckling är det naturligt att de också får en utbildning som gör att de kan ta detta ansvar. Därför måste lärarutbildningen med inriktning mot fritidspedagogik förlängas och ge en examen på avancerad nivå.
3. Anpassa arbetsmiljölagstiftningen så att den kan tillämpas i fritidshemmen för att förebygga olyckor och skapa miljöer som inte är skadliga eller farliga att vistas i.
4. Justera skollagen så att det framgår att fritidshemmen ska ingå i de kvalitetsredovisningar som varje kommun ska vara skyldig att genomföra. Det måste också göras tydligare att det krävs vissa förutsättningar för att verksamheten ska hålla en godtagbar kvalitet.
Fritidshemmen är en del av utbildningssystemet och viktiga för att ge barn en bra och meningsfull fritid samt stöd i deras utveckling. Fritidsverksamheten har en viktig pedagogisk uppgift och betydelse. Därför måste fritidshemmen göras tillgängliga för alla barn, alltså även barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till plats i fritidshem.
Utbildningsminister Jan Björklund vägrar att tala om hur bristen på resurser drabbar barn och unga i såväl förskolan som fritidshemmen och skolan. Jag och många föräldrar med mig är oroliga dessa dagar när vi lämnar våra barn på fritids. Så kan vi inte ha det. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle. Valet den 19 september är ett vägskäl. Vill vi lämna över våra gemensamma skattepengar till privata bolag som har ekonomisk vinst som främsta intresse? Eller vill vi satsa våra gemensamma pengar på att skapa en reell välfärd där verksamheten i skolan har barnens behov som främsta intresse.
Rossana Dinamarca
Riksdagsledamot (V)