Nog ingen sockerbagare på mässan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-12-25
När jag skriver den här krönikan har jag ambitionen att åka på Midnattsmässa på julafton. Det är fint och jag har gjort det förr. Jag är inte särskilt religös och har en speciell relation till Gud. Särskilt kyrklig har jag aldrig varit. Ärkebiskopen får ursäkta.
Det som bekymrar mig mest är om min lilla dotter Lovisa tre år ska orka hålla sig vaken. Det var en spännande dag i går. Nedräkningen till dopparedan har varit förfärligt låååång. Varje kväll har hon gått ut på bron och skrikit allt vad hon orkar: – Tomten, Tomten jag har varit snäll idag med.
Jag träffade förrresten prästen som ska hålla i Midnattsmässan för en tid sedan. Jag frågande honom, om Lovisa kommer på mässan kan ni sjunga en Sockerbagare då?
Han skrattade förtjust och var inte helt avvisande. Men jag antar att där går väl gränsen för kyrkans folklighet. ”En sockerbagare som bor i staden som bakar kakor mest hela dagen”... nej det blir för mycket på denna högtidliga gudstjänst.
Jag undrar om det är samma präst som sedan håller i julottan? Det blir inte mycket sova av i så fall. Julgudstjänsterna är förmodligen en av kyrkans mest besökta.
