Lägg en flygskatt på dem som flyger mest
New Weather Institute: De rikaste flyger tio gånger så mycket som vanligt folk
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-10-17 06.00
DEBATT. När höstlovet nu närmar sig är det många som vill ta med familjen på en resa. För de flesta är långa flygresor uteslutet av ekonomiska eller klimatmässiga skäl.
Men för de rikaste är det inget hinder. De flyger i genomsnitt tio gånger så mycket som vanligt folk och står för merparten av flygets klimatpåverkan. Tillsammans med sju andra organisationer föreslår vi en europeisk flygskatt som riktar in sig på dem som flyger mest, men skonar dem som flyger sällan.
Medan den svenska regeringen satsar miljarder på flyget anser oberoende experter att flygandet snabbt behöver minska med 45 procent i Europa. Varken biodrivmedel, vätgas eller elflyg kan ändra på det.
Det mest effektiva och rättvisa sättet att nå en sådan minskning är att de som flyger mest minskar sin överkonsumtion av flyg kraftigt.
Det är hög tid att vi talar om de rikas livsstil och klimatpåverkan. Och deras flygande.
Flygandets klimatpåverkan är enormt ojämnt fördelat. En procent av världens befolkning står för hälften av resorna, medan 80 procent aldrig har satt sin fot på ett flygplan. I Västeuropa flyger 70 procent av hushållen med lägst inkomst nästan aldrig.
I Sverige flyger de rikaste hushållen tio gånger mer än genomsnittet. Data från SCB visar att flygandet i de mest högkonsumerande delarna av Östermalm motsvarar ungefär fem tur- och returresor till New York per år.
Utsläppen från resorna var 1,5 gånger större än genomsnittssvenskens totala utsläpp.
Invånarna i Djursholm, Lidingö, och Särö kom inte långt efter, medan flygandet hos dem som bor i Stockholms västra förorter Rinkeby, Tensta och Husby var litet. Mer än varannan person i dessa områden flög aldrig.
En miljonärsskatt på flygande innebär ett snabbt sätt att minska utsläppen från det europeiska flyget
Familjen Wallenberg, en av Sveriges mest förmögna, flög 847 gånger med sina privatplan 2019-2021, en flygresa nästan varje dag. Utsläppen var mer än vad tusen svenskar orsakar totalt under ett år.
Även om många av oss behöver flyga mindre, gäller det framför allt dem som flyger mest. Våra data visar att var och en av oss kan göra en långflygning, eller tre kortare flygningar, per person fram till år 2050 för att hålla oss inom de globala klimatmålen.
I rapporten A Frequent Flying Levy in Europe föreslår vi en skatt som ökar i fem steg beroende på hur ofta en person flyger under en tolvmånadersperiod.
Skatten kompletteras med ett tillägg om resan är mer än tre timmar lång och en högre avgift om den är längre. Ytterligare en avgift tas ut om flygandet sker i lyxklass. Inrikesresor som innebär minst fyra timmars tidsbesparing jämfört med kollektivtrafik befrias från skatt.
Vårt förslag minskar flygets utsläpp av CO2 i EU med 21 procent. Samtidigt är effekten på de flesta svenskar liten. Ungefär 75 procent av minskningen sker genom minskat flygande hos personer som annars hade gjort minst tre tur- och returresor per år.
För dem som flyger inrikes sällan och på korta sträckor blir detta förslag billigare än den tidigare svenska flygskatten: noll kronor jämfört med tidigare 76 kronor per enkelresa. För alla andra kategorier blir det dyrare.
Vårt mål är att förslaget genomförs på EU-nivå, men då det blir svårt att snabbt nå enighet hos medlemsstaterna bör skatten först införas av medlemsländer. Det finns inget som hindrar att enskilda länder går före och genomför skatten nationellt.
En miljonärsskatt på flygande innebär ett snabbt sätt att minska utsläppen från det europeiska flyget. Samtidigt ger den betydande intäkter för att påskynda den globala klimatomställningen samt upprustning och utveckling av Europas järnvägar.
Gunnar Lind, New weather institute
Anna Jonsson, New weather institute
Övriga organisationer som står bakom förslaget: New Economics Foundation, Possible, Stay Grounded Network (Storbritannien), Ecologistas en Acción (Spanien), Bond Beter Leefmilieu (Belgien), 2DegreeCelsius (Rumänien) och Rester sur Terre (Frankrike).
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.